Söker unga för litet bostadsbidrag?

Just nu går en lika snygg som påkostad reklamfilm på TV4, där Försäkringskassan påminner unga om att de kan söka bostadsbidrag. Filmen går också att se på Resumé, och har bland andra kritiserats av riksdagsledamoten Hanif Bali.

När en bloggläsare tipsade mig om reklamfilmerna kontaktade jag Försäkringskassans ansvariga, och begärde ut uppgifter om syfte, målsättning, kostnad och metod för utvärdering av kampanjen.

Reklamfilmen kostade 1 miljon kr att producera och 4,8 miljoner kronor att sända på TV4 (tillsammans med en film om vabbande).

Det märkliga finns i briefen till reklambyrån Lowe Brindfors. Den anger två problem som reklamen ska lösa. Det första är att öka användningen av självbetjäning. Och det andra?

Ursäkta, men har jag sett rätt film? Den med studenter från svensk medelklass? 

Det hade varit intressant att se regissören Johan Kling gestalta motsvarande diskussion i en barnfamilj utan "svensk bakgrund", där lösningen på familjens bekymmer varit hypersvenskt bidragssökande.

Förhoppningsvis fick jag inte den fullständiga briefen till reklambyrån, för annars är det här ett klockrent exempel på hur man är ovarsam med andras pengar genom bristande upphandling.

Nu är reklamfilmen inte det enda inslaget i kampanjen. Försäkringskassan kör också en digital kampanj. Ett exempel på annons handlar om "World-of-warcraft-bidrag".

Kampanjen har haft fler än 12 miljoner exponeringar och lett till att 2.682 gillar Försäkringskassans facebook-sida för studenter. Hur många av dem som spelar World of Warcraft vet vi inte.

Redan förra året lade Försäkringskassan 3,4 milijoner kronor på att få fler ungdomar att söka bostadsbidrag. Kampanjen hette "Förbättra din status", och den kreativa idén var att kända personer som Filip & Fredrik skulle hjälpa unga människor att förbättra sina statusuppdateringar på Facebook.

Kändisarna fick betalt för sin medverkan. Olika mycket dock. Kanske beroende på deras status i Försäkringskassans ögon?

Filip & Fredrik: 500.000 kr
Thomas Di Leva: 200.000 kr
Miss Li: 100.000 kr
Hanna Hellqvist: 100.000 kr
Robert Laul: 100.000 kr

Hela budgeten finns här.

Resultatet? Vad fick skattebetalarna för 3,4 miljoner? Under de tre veckor kampanjen pågick hade sidan runt 60.000 unika besökare. Det motsvarar 57 kronor per besökare.

Är det bra eller dåligt? Det är svårt att utvärdera eftersom det inte finns något kvantitativt mål i den här kampanjplanen heller. Det är tacksamt för den som gör av med pengarna, eftersom det då räcker att peka på minsta lilla nytta för att motivera satsningen.

Men vad hade hänt om pengarna stannat i medborgarnas fickor? Vilken nytta hade skapats då? Det får vi aldrig reda på.

Under 2011 och 2012 har Försäkringskassan spenderat upp emot tio miljoner kronor på samhällsproblemet att svenskarna söker för litet bidrag. Vi vet ännu inte i fall de lyckats eller inte - eller vad som vore att föredra.

Norrtälje kommun eldade upp 93.000 kr

Drygt 93.000 kr sprängdes i luften när Norrtälje kommun skulle sätta kommunen på kartan. Det var kostnaden för specialeffekter när ett nytt badhusbygge påbörjades.

– Vår bedömning är att det är värt pengarna. Det är viktigt att uppmärksamma starten av stora projekt, säger näringslivschefen Dan Löfgren till Norrtelje Tidning.

Och visst, kommunen lyckades ju i alla fall skapa uppmärksamhet. Inte lika mycket som när Gudrun Schyman eldade upp 100.000 kr, men ändå.

Två miljarder kronor upp i det blå

Vilket är det snabbaste sättet att bli miljonär? Ta en miljard och satsa i flygbranschen. 

Detta gamla skämt, som en gång kläcktes av entreprenören Richard Branson har visat sig stämma obehagligt väl in på SAS, skriver Andreas Cervenka i Svenska Dagbladet.

Bidragsentreprenörerna i SSU

Hur mycket pizza äter en SSU:are? Den frågan har revisorerna på KPMG funderat över på uppdrag av landstinget i Norrbotten. 

Anledningen är den pågående bidragsskandalen där SSU Norrbotten misstänks för att ha fuskat till sig 1,2 miljoner kronor. Under flera år har distriktet sökt bidrag för olika kurser som aldrig genomförts. Några exempel:

– Den 13–18 juli 2010 skulle till exempel ett sommarläger med 32 deltagare ha genomförts på Camp Gielas. Men när revisorerna dubbelkollar med Camp Gielas har ingen aktivitet genomförts hos dem.

– Den 29–31 januari 2010 skulle en utbildning med 30 deltagare ha genomförts på Framnäs folkhögskola, men enligt skolan har ingen kurs genomförts hos dem den helgen.

– Den 5–7 oktober 2009 skulle en kurs ha genomförts på SSU:s expedition i Luleå. När revisorerna försökt styrka det genom kostnader för exempelvis mat och dryck finns inga. Däremot finns en faktura från Hotell Tornedalia i Övertorneå från samma helg. Av fakturan framgår det att åtta SSU:are bott på hotellet – bland annat den kursledare som angavs för den påstådda kursen i Luleå samma helg. 

Det är här pizzorna kommer in. Revisorerna har bland annat gått i genom SSU:s kvitton för hamburgare, frukt, snacks och pizzor och jämfört dem med det påstådda antalet deltagare. "För merparten av de redovisade utbildningarna saknas bokförda kostnader som motsvarar antalet deltagare för vilka man erhållit bidrag", som det heter på knastertorr revisors-svenska. Hela granskningen finns här.

Landstingsdirektören Gunnar Persson har nu skickat ett brev till SSU och skriver att landstinget "emotser omedelbar återbetalning av ovan nämnda belopp om 1 200 000 kronor." SSU krävs också för kostnaden för den externa revisionen, och överväger att kräva ersättning för utebliven ränta. Landstinget börjar nu också att granska åren 2002–2004, och varnar för nya återbetalningskrav.

Fusket avslöjades av Piteå-Tidningen i maj 2012. Därefter gjorde den nuvarande ledningen för SSU Norrbotten själva en polisanmälan (beslutet verkar dock inte ha varit helt självklart). Polisen arbetar utifrån misstankar om grovt bedrägeri.

Vilka S-profiler handlar det om? Enligt Norrbottens-Kuriren är Carina Sammeli en av dem. Hon är försteombudsman för Socialdemokraterna i Norrbotten, och har som revisor i SSU-distriktet undertecknat bidragsansökningarna från 2009 och 2010. Sammeli menar själv att hennes namn missbrukats, och att hon känner sig sviken.

Bidragsfusket sägs ha varit en kultur i distriktet. Enligt källor till Piteå-tidningen har fusket pågått sedan 2004. Det riktar i så fall strålkastarljuset mot riksdagsledamoten Fredrik Lundh Sammeli, som var distriktsordförande 2002–2005. Han svär sig också fri från ansvar.

Bidragsfusket på landstingsnivå ledde till att Piteå-tidningen även började att granska SSU Piteå. Även här har externa revisorer anlitats, och deras rapport lades fram av kommunen i tisdags. Av revisionen framgår bland annat att SSU-föreningen under åren 2005 till 2010 lurat till sig 328 241 kronor. Också detta är polisanmält. En av SSU:s revisorer under perioden är kommunalrådet Helena Stenberg. 

Så vad händer nu? I väntan på polisutredningarna kommer tidningarna att fortsätta att nysta upp härvan, och ställa de ansvariga till svars. 

En fråga kommer dock tyvärr knappast att ställas: vad hade hänt om pengarna stannat i medborgarnas fickor?

Det är inte en retorisk fråga, utan moralisk.

Fortsatt slöseri i biståndsindustrin

160.000 kronor för två dagars coaching. Övernattningar på Sheraton istället för redan betalda övernattningslägenheter. 1,3 miljoner för att låna ut det egna huset.

Tidningen OmVärlden kommer med nya avslöjanden om pengarullningen på bistånds- och demokratiorganet IDEA, som jag skrev om för några månader sedan.

Det finns inget enklare än att vara generös med andras pengar. Du får uppskattningen, och kan skicka notan till någon annan. I det här fallet de svenska skattebetalarna.

Byråkratin sväller under Alliansregeringen

Sverige har haft en borgerlig regering i sex år. Under dessa år har byråkratin fortsatt att svälla, trots löften om motsatsen. Det konstaterar Henrik RS Olsson i en ny granskning som getts ut av Timbro.

Kostnaderna för statsförvaltningen har ökat. Antalet anställda är i praktiken detsamma, men personalkostnaderna har ökat. Lokalerna är dyrare. Antalet myndigheter är färre på papperet, men det beror mest på sammanslagningar.

Ändå gick Alliansen till val på att minska byråkratin. I en gemensam motion föreslog man "ett besparingsprogram inom den statliga byråkratin", som skulle börja i självaste regeringskansliet. Alliansen föreslog därför en besparing på 560 miljoner kronor. I själva verket har kostnaderna för regeringskansliet ökat med 667 miljoner kronor. Trots att Fredrik Reinfeldt tog över Göran Perssons utsydda kostym räckte den alltså inte till.

En av de som försvarat sig mot kritiken är folkhälsominister Maria Larsson (KD), som menar att omställningsarbete tar tid men att ambitionen fortfarande finns. En god början kanske kan vara att lägga ifrån sig den kristdemokratiska pekpinne hon gärna använder själv?

Som folkhälsominister har Maria Larsson initierat kampanjer för bruk av kondomer, och mot bruk av alkohol, tobak och cannabis. När Statens folkhälsoinstitut själva fått utvärdera tidigare statliga informationsinsatser om alkohol och droger konstaterar de att de ”inte har någon styrkt förebyggande effekt när det gäller rökning, berusningsdrickande eller andra riskbeteenden”. Effektiva eller ej, så får skattebetalarna ändå betala notan för uppfostringskampanjerna riktade mot dem själva.

”Framförandet av sådant vi tror på är utbildning. Framförandet av sådant vi inte tror på är propaganda”, konstaterade pr-branschens fader Edward Bernays för hundra år sedan. Citatet är lika giltigt idag.

Som Erik Helmerson konstaterar i DN:

Varje myndighet representerar nämligen ett område av ditt liv som politiker anser att de kan sköta bättre än du själv.

Helmerson riktar därför en utmaning till Centerpartiet, Kristdemokraterna och Folkpartiet: "Det verkligt intressanta är att ställa byråkratin i relation till att regeringen innehåller tre mindre partier som just nu klättrar på varandra för att framstå som de godaste liberalerna. Så länge det tycks uteslutet att verkligen rensa i myndighetsskogen blir det föga mer än läpparnas bekännelse."

Forskaren Björn Hasselgren är inne på samma spår på Newsmill:

I ett borgerligt program för att driva det liberala reformarbetet vidare behöver det ingå en vision av vilken balans vi vill ha mellan det offentliga och den privata sektorn. 

Byråkratin har en inneboende tendens att växa, som C. Northcote Parkinson pekar på i sina satiriska lagar. Det kräver mod och uthållighet av den kvinna eller man som vill bekämpa den. Med två år kvar till valet 2014 är det hög tid för någon sådan att kliva fram.

Kommunal kärnuppgift att driva djurpark?

Eskilstuna kommun har drivit Parken Zoo med miljontals kronor i förlust, som skattebetalarna fått stå för. Nu avslöjar Kalla Fakta att kommunen dessutom vanskött djuren. Under de senaste tio åren har djurparken gått med 249 miljoner kronor i förlust.

Är det verkligen en kommunal kärnuppgift att driva djurpark? Har Eskilstuna kommun den kompetens som krävs?

Eskilstuna-Kuriren skrev en närmast profetisk ledare den 13 september, där man inte bara ställde frågan utan också gav ett svar med hjälp av ett exempel.

Ta Furuviksparken i Gävle. Mellan 1996 och 2004 täckte kommunen parkens förluster med 100 miljoner kronor (Eskilstuna kommun har förlusttäckt Parken med närmare 80 miljoner på fem år). Därefter såldes den till personalen. Två år senare gjorde parken vinst. 2010 köptes den så av Parks and Resorts Scandinavia, som äger bland annat Kolmården, Skara Sommarland och Gröna Lund, vilket gav investeringar i en storlek som inte var möjliga tidigare.

Sveriges kanske mest välkända djurpark, Kolmården, är ett annat exempel. Parken drevs tidigare av Norrköpings kommun, men är privat sedan 1997. Efter många år av förlust i kommunens ägo har Kolmården under början av 2000-talet blivit en av Nordens mest lönsamma nöjesparker.

Jimmy Jansson, kommunalråd i Eskilstuna (S), tycker dock att kommunen är en bra ägare av djurparken. Bara någon vecka innan Kalla Faktas avslöjande gladdes han åt att djurparken gått med vinst för första gången på 25 år, och menade att det bevisade att "en kommun kan driva en sådan här anläggning."

Vi får se om Eskilstunaborna håller med honom.

Kommunpolitikerna i Eskilstuna är dock inte ensamma om att vilja sätta kommunen på kartan med ovanliga medel. Några axplock från de senaste veckorna:

I Borlänge sponsrar kommunen musikfestivalen Peace & Love med 2,4 miljoner, eftersom "festivalen betyder oerhört mycket för bilden av Borlänge" enligt kommunalstyrelsens ordförande Jan Bohman (S).

I Falun sponsrar kommunen en filminspelning med 500.000 kronor, eftersom "det finns många positiva värden med att visa upp Faluns miljö på det här sättet" enligt kommunalrådet Johnny Gahnshag (S).

I Skellefteå satsar kommunen 1,6 miljoner kronor på en delfinal i Melodifestivalen, så att "Skellefteås innevånare kan se fram emot en vecka där Skellefteå hamnar i blickfånget i media" enligt Ingrid Thylin, avdelningschef på Tillväxt Skellefteå i Skellefteå kommun.

Också i Karlskrona och Karlstad satsar man skattepengar på Melodifestivalen.

Vad gör man i din kommun?

Staten ska ha sitt, Jenny

En person med 25.000 kronor i lön betalar 17.200 kronor i skatt per månad har Institutet för Privatekonomi på Swedbank räknat ut. Hela rapporten finns att läsa här.

 I rapporten finns bland annat följande tabell som förklarar vilka skatter vi betalar:

Jakten på skatten: Aftonbladets bidrag

På tio år har myndigheter och departement satt sprätt på över 67 miljoner kronor på kända krogar. Det visar en genomgång som Aftonbladet gjort med hjälp av databasen www.121.nu, som jag hyllat här, här och här.

Det finns fortfarande många fakturor som väntar på att hittas. Krognotor är en sak, och det finns så mycket mer att granska. Vad hittar du?

Slöseri i motionsfloden

Riksdagsledamöternas arvoden höjs med 1.300 kr i månaden till 58.300 kronor. Beskedet kommer några dagar efter att årets motionsflod från ledamöterna stannat av.

Eftersom det lämnats in hela 3.245 motioner tänkte jag att någon av dem skulle handla om slöseri med skattepengar. Jag gjorde därför en enkel sökning efter ordet "slöseri".

Självklart går det att göra en djupare granskning, men kanske ger det ändå en känsla för hur riksdagsledamöterna använder ordet slöseri.

Tipsa mig gärna om jag missat något guldkorn i motionsfloden, som förtjänar vår uppmärksamhet.

2012/13:So373 Samordning av äldrevården

”Forskning visar på att så mycket som en av tre akuta sjukhusinläggningar bland patienter över 70 år beror på läkemedelsbiverkningar. Detta är naturligtvis ett stort slöseri med resurser. Framför allt är det en stor personlig förlust för de patienter som ibland förlorar flera friska år.”

Christian Holm (M)

Jessica Polfjärd (M)

2012/13:MJ272 Redovisning av bifångster

”Med större kännedom om bifångsternas storlek skulle det kunna upprättas regelverk för att minska detta slöseri med havets resurser.”

Suzanne Svensson (S)

Peter Jeppsson (S)

2012/13:MJ217 Selekterande fiskeredskap

Vid nästa allt fiske uppkommer någon form av oönskad bifångst, till exempel småfisk eller fisk utan kommersiellt värde. Bifångsten är ofta döende och kan inte släppas tillbaka i vattnet levande, vilket gör att den istället dumpas i havet som så kallad utkast. Detta är ett biologiskt problem och ett enormt slöseri med havets resurser.

Suzanne Svensson (S)

Peter Jeppsson (S)

2012/13:Sk402 Rep-avdrag

I dag lever vi i ett värre köp-slit-och-slängsamhälle än någonsin. Förklaringen är enkel, det blir allt billigare att köpa varor som tillverkats i andra länder med låga löner, medan det är dyrt att reparera saker eftersom det sker i vårt land med högre löner och högre skatter på arbete. Sedan läggs moms ovanpå alltihop som förstärker skillnaden ytterligare. Förutom slöseriet att det kastas massor av saker med små fel som ingen bryr sig om att laga så är det givetvis ett stort slöseri med både miljö och resurser att kasta nästan helt funktionsdugliga saker. 

Jan Ericson (M) 

2012/13:Fi229 Lärlingsklausuler

Ungdomsarbetslösheten är ett av våra största samhällsproblem. Vi ser att ungdomsarbetslösheten ökar, utan att tillräckliga åtgärder vidtas.

Det är slöseri med unga som inte kommer in på arbetsmarknaden och lär sig arbetslivets villkor.

Suzanne Svensson (S) 

2012/13:MJ480 Åtgärder för att minska matsvinnet

Det slängs mycket mat i onödan, vilket är enormt slöseri med resurser

Ulf Holm (MP)

Mehmet Kaplan (MP)

2012/13:Ju342 Ljuga i förundersökning

Som utredare kan man råka ut för att den man ska förhöra försöker undanhålla grundläggande fakta som t.ex. sin identitet, släktskap eller vänskap med medmisstänkta eller var personen befunnit sig vid olika tidpunkter. Sådant går naturligtvis att kontrollera, men det tar orimligt mycket tid och kraft. /…/ Det extra kontrollarbetet innebär ett enormt slöseri med redan ansträngda resurser som skulle kunna användas på ett mycket effektivare sätt.

Anders Hansson (M)

2012/13:MJ269 Ett fiskekvotssystem med havdagar som komplement

I Sverige är det ganska vanligt med det som på branschspråk kallas för blandfiske. Det innebär att man inte fiskar en enskild fiskart utan tar upp vad man får i näten. Kvotsystemet kan då ställa till stora problem. Om man t ex har uppfyllt den totala tillåtna fångstmängden för en viss art sorteras denna ut från fångsten för att sedan kastas tillbaka i havet. Fisken överlever inte, vilket är ett oacceptabelt slöseri som är negativt för både beståndet och fiskerinäringen.

Lars-Arne Staxäng (M)

2012/13:K281 Gemensamma valsedlar

Ytterst handlar det om att säkra demokratin och dess spelregler. Dagens system lider av ett demokratiskt underskott där valsedlar kan blandas samman, kastas eller gömmas och det är ett slöseri med valsedlar och innebär även ett slitage på miljön med alla dessa transporter för att distribuera valsedlarna. Genom att ha gemensamma valsedlar så minskar risken för valfusk i form av att ett partis valsedlar slängs eller göms undan. En valsedel skulle kunna innehålla samtliga partiers beteckning, partisymbol och kandidater. Vid sidan av varje partibeteckning och kandidatnamn ska det finnas utrymme för att kryssa för personval. Valsedlarna ska sedan finnas och tillhandahållas i varje vallokal. 

Carina Herrstedt (SD)

2012/13:N310 Direktverkande el

Varje vinter blir vi överraskade av kylan och höga elpriser. År 2009 användes 34,2 TWh för uppvärmning och varmvatten i småhus, enlig energimyndigheten och 14,4 TWh av det skedde genom direktverkande el. Bostäder och lokaler står för nästan 40 procent av energianvändningen i landet. Denna uppvärmning sker just när Sverige har störst behov av el. Därför måste elproducenter sätta igång reservkraftverk, ofta oljedrivna, eller importera elkraft för att klara efterfrågan. Ofta är det el som har producerats med hjälp av fossila bränslen, vilket ökar koldioxidutsläppen hos oss. Detta framstår som stort slöseri med resurser och är inte bra ur miljösynpunkt.

Jasenko Omanovic (S)

Christina Karlsson (S)

2012/13:A380 Arbete för personer med funktionsnedsättning

Närmare en halv miljon människor i Sverige har en nedsatt arbetsförmåga på grund av att de bär på en funktionsnedsättning. Det kan vara allt från rörelsehinder till nedsatt hörsel eller syn. Alltför många av dess människor lever idag i någon form av utanförskap. En betydligt högre andel än i befolkningen i stort är arbetslösa och har idag svårt att få ett reguljärt arbete. Detta är ett stort slöseri när många av dem med rätt hjälp och stöd skulle kunna bidra på arbetsmarknaden till gagn både för samhället som till dem själva.

Edward Riedl (M)

2012/13:K346 Minskad byråkrati

Om samma eller liknade uppgifter utförs på flera myndigheter är detta slöseri med resurser. Därtill finns alltid risken att olika myndigheter kommer till olika slutsatser i liknande eller rent av samma frågor.

Ett led i regeringens arbete att minska byråkratin är att se över möjligheterna att minska risken för dubbelarbete på våra myndigheter.

Abdirizak Waberi (M) 

2012/13:MJ205 Trädesstödet i kommande programperiod inom EU

Dagens EU-regler för trädesbidrag leder till att flera passiva markägare finner det enklare att ansöka om och erhålla ekonomisk ersättning från EU än att förhandla fram ett arrendeavtal med en aktivt brukande granne.

Inför den nya programperioden bör riskerna i att EU-stöden konkurrerar ut aktivt brukande beaktas, så att inte detta slöseri med brukbar mark fortgår framöver.

Karin Nilsson (C)

Göran Lindell (C)

2012/13:MJ234 Minska matsvinnet

Idag slängs ca 25 kilo ätbär mat per person och år och mellan 10–20 procent av hushållens inköpta livsmedel slängs till en årlig kostad på ca 5 000 kr. Detta matsvinn bidrar till 1,86 miljoner ton växthusgaser per år. Detta innebär ett enormt slöseri av vatten- och energiresurser och måste stävjas. Sverige behöver minska matsvinnet ur både ekonomisk- och miljösynpunkt.

Otto von Arnold (KD)

2012/13:Ub512 Fri tentamensrätt vid högskolor och universitet

Kostnaden för en utbildning som egentligen inte tillför mer kunskaper är för den enskilde studenten liksom för högskolan ett slöseri med såväl tid som pengar. Att införa möjligheten att tentera av en kurs på t.ex. grundnivå och med godkända resultat gå vidare till fortsättningsnivån, utan att passera antagningssystemet, sätter kunskapen i centrum i stället för formaliteter. Ett system med en tentamensrätt för alla borde således införas vid teoretiska utbildningar vid statliga högskolor och universitet och ske mot en självkostnadsavgift

Ulrika Karlsson (M)

2012/13:A309 Heltid som norm på arbetsmarknaden

Även om ett flertal kommuner och landsting tagit initiativ för att minska den ofrivilliga deltiden är det alltför många i offentliga sektorn som endast har deltidstjänster. Det ofrivilliga deltidsarbetet är ett omfattande slöseri med arbetskraft när det råder brist på personal inom både vården och omsorgen.

Caroline Helmersson Olsson (S)

Christina Zedell (S)

2012/13:K329 Fri motionsrätt

Det förefaller oss som ett slöseri med de folkvaldas möjligheter att fånga upp dagsaktuella politiska frågor och problematisera dem i en mer långsiktig och reflekterande kontext, såsom motionsinstrumentet tillåter, om en stor del av de folkvalda riksdagsledamöterna som utgör regeringsunderlaget i praktiken är begränsade till att utnyttja detta under endast några få veckor under året. Politik är till sin beskaffenhet sådan att frågor som kan behöva politiskt långsiktiga lösningar baserad på en djupare reflektion ständigt dyker upp och måste då enligt vårt förmenande kunna problematiseras med motionsinstrumentet, helst så snart inpå det att frågeställningen aktualiserats. För att maximalt utnyttja den demokratiska potential för detta som riksdagens ledamöter kan besitta i det faktum att alltför många i dag i praktiken är förhindrade att göra detta, föreslår vi att man ser över möjligheten att införa en fri motionsrätt i riksdagen under hela riksmötet.

Finn Bengtsson (M)

Ulrika Karlsson i Uppsala (M)

2012/13:So236 Nollvision för vårdskador

Det är inte acceptabelt att sjukvården, som ska bota i stället leder till lidande, livslånga skador eller till och med för tidig död. Därför borde det finnas en nationell nollvision och en handlingsplan för att komma tillrätta med bristerna. Inom trafikens område har nollvision inneburit ett helt nytt säkerhetstänkande och en massa liv har kunnat räddas. En nollvision för sjukvården borde ha mål som handlar om inga dödsfall, lidande, väntetid eller hjälplöshet som kan undvikas och inget slöseri med resurser.

Hans Hoff (S)

2012/13:C258 En grönare samhällsplanering för hälsans och miljöns skull

En ökad livskvalitet, och möjligheter att njuta av blommor, bär och grönsaker kan erbjudas om tillgång till fler odlingsmöjligheter erbjuds stadsnära. I en del lågenergihus, så kallade passivhus, har man satsat på gemensamma inglasade odlingsrum, vilket varit mycket lyckade satsningar.

Det är en viktig aspekt på hållbara städer att beakta behovet av trädgårdar och annan odlingsbar mark i städerna och deras närhet; den pågående klimatförändringen och den kommande knappheten på fossila bränslen för med sig ett behov av minskat slöseri med fossil energi. Det berör vår livsmedelsförsörjning i minst lika hög grad som persontransporterna och uppvärmningen av våra bostäder.

2012/13:N401 El för uppvärmning - systemfel och sårbarhet

För att minska vår totala energianvändning måste vi bli bättre på att tänka exergi. Att enbart producera värme i ett värmeverk när man med bra teknik kan omvandla bränslet till el och värme i stället är slöseri med exergi. Att man på vissa håll gör så beror på fel prissättning eller möjligen på brister i teknik. Lagrad energi från solen i form av bioråvara eller fossila lager skal alltid i så stor utsträckning som möjligt först användas för elproduktion och därefter för värme. Värmen måste ses som en biprodukt inte som en huvudprodukt.

Jan Lindholm (MP)

2012/13:Fö256 Krisberedskap

En fungerande krisledning vid en inträffad händelse är vital för en samordnad ledning av allokering av resurser, samordnad insats och god information till medborgarna. En sådan krisledning behöver snabb och tillförlitlig information för att kunna fatta rätta beslut. Vi ser denna verksamhet som viktig och helt avgörande för en framgångsrik politik att snabbt kunna utlösa en uppbyggd beredskap när så behövs. Men vi ställer oss tveksamma till att alla myndigheter skall ha sådana egna lägesbildcentraler. Vi tror det finns stor risk för dubblering av insatser och slöseri med skattemedel. Vi avser kräva en minskning av dessa centra, begära en bättre samverkan kring dessa frågor mellan myndigheterna.

Peter Hultqvist (S)
Åsa Lindestam (S)	Peter Jeppsson (S)
Clas-Göran Carlsson (S)	Anna-Lena Sörenson (S)
Kent Härstedt (S)	Eva Sonidsson (S)

2012/13:N210 Aktiv näringspolitik för ett starkare innovationsklimat

Flera utredningar, bl.a. en rapport från McKinsey, har noterat att det finns vissa branschmässiga och geografiska inlåsningar som behöver rättas till. En annan brist är att det saknas kapital i de riktigt tidiga faserna av ett företags utveckling – det som brukar benämnas som ”dödens dal”. Inte sällan uppstår konkurrens mellan olika statliga aktörers insatser, vilket knappast är kostnadseffektivt. Sammantaget innebär detta ett slöseri med offentliga medel samtidigt som risken för inlåsningseffekter är uppenbar. Mot denna bakgrund föreslår Vänsterpartiet följande:

• Att Innovationsbron, Almi Företagspartner AB och Inlandsinnovation förs ihop till en ny organisation med uppgift att stimulera kapitalförsörjningen i de riktigt tidiga faserna. Regeringen bör få i uppdrag att utreda formerna för en sådan sammanslagning.
• Att ett avdrag för forskning och utveckling (FoU) införs för små och medelstora företag.
• Att Tillväxtverket läggs ned och resurser och arbetsuppgifter förs till andra statliga myndigheter, bolag och regionala myndigheter. Regeringen bör få i uppdrag att utreda formerna för dessa förändringar.

Dessa förslag bör genomföras. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Kent Persson (V)
Torbjörn Björlund (V)	Jens Holm (V)
Siv Holma (V)	Hans Linde (V)

2012/13:Ub495 Politik för vuxenutbildningen

Undervisningen i svenska för invandrare måste på ett mer ingående sätt kombineras med praktik och arbetslivsorientering. Det är också på tiden att kraftfulla åtgärder sätts in för att organiseringen av validering av betyg och kompetens och annan utbildning verkligen sker så människor slipper läsa om det man en gång redan läst. Det är slöseri med både människors tid och samhällets resurser.

Ibrahim Baylan (S)
Louise Malmström (S)	Håkan Bergman (S)
Caroline Helmersson Olsson (S)	Thomas Strand (S)
Gunilla Svantorp (S)	Adnan Dibrani (S)

2012/13:A367 Utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet

Vi menar att det är ett slöseri med resurser att så få kvinnor finns representerade i bolagsstyrelser och i företagsledningar.

Vi föreslår en lagstiftad könskvotering till börsstyrelserna. Inget av könen ska ha en representation på mindre än 40 procent. Det är en ett berättigat krav utifrån att samhället ska ge kvinnor och män lika möjligheter och det faktum att det till exempel redan finns regler om arbetstagarrepresentanter i styrelserna.

Ylva Johansson (S)
Ann-Christin Ahlberg (S)	Johan Andersson (S)
Patrik Björck (S)	Kerstin Nilsson (S)
Raimo Pärssinen (S)	Maria Stenberg (S)

2012/13:Sf282 Sjukförsäkringen

Alla kan bli sjuka och alla har därför intresse av en bra sjukförsäkring. Även den som aldrig själv blir långvarigt sjuk tjänar på att de som har oturen att drabbas har en rimlig ekonomisk situation och när det är möjligt får bra stöd att komma tillbaka till arbete. Att tvinga ut sjuka i fattigdom sliter isär samhället och är ett slöseri med människor. Vänsterpartiet vill att sjukförsäkringen ska ge bra ersättning för förlorad arbetsinkomst. Oro för att dagarna i sjukförsäkringen tickar på och kan ta slut försämrar möjligheterna att bli frisk. Utförsäkringarna måste stoppas.

Jonas Sjöstedt (V)
Ulla Andersson (V)	Jens Holm (V)
Hans Linde (V)	Eva Olofsson (V)
Mia Sydow Mölleby (V)	Wiwi-Anne Johansson (V)

2012/13:A303 En sammanhållen arbetsförmedling och en aktiv arbetsmarknadspolitik

Arbetslösheten bland personer med funktionsnedsättning som innebär nedsatt arbetsförmåga är avsevärt högre än för personer med funktionsnedsättning utan nedsatt arbetsförmåga och för personer utan funktionsnedsättning. Endast omkring hälften av de vars funktionsnedsättning medför nedsatt arbetsförmåga ingår i arbetskraften. Det är ett stort slöseri med mänskliga resurser.

Josefin Brink (V)
Ulla Andersson (V)	Rossana Dinamarca (V)
Christina Höj Larsen (V)	Wiwi-Anne Johansson (V)
Jacob Johnson (V)

2012/13:N404 Utgiftsområdena 19 Regional tillväxt, 21 Energi, 24 Näringsliv

På grund av historiskt låga energipriser finns ett omfattande slöseri med energi i landet. Förutsättningarna att minska användningen både snabbt och lönsamt är alltså stora.

Många trovärdiga källor anser att användningen kan minska så mycket som 50 procent och att hela minskningen innebär besparingar, oftast både för den enskilde och för samhället och även på kort sikt. Vi behöver smartare hus, effektivare transportsystem, moderna tillverkningsprocesser och genomtänkt uppvärmning.

Jonas Eriksson (MP)
Lise Nordin (MP)	Esabelle Dingizian (MP)

2012/13:Sf225 Flykting- och migrationspolitik

EU har i juni 2008 antagit direktivet om gemensamma normer och förfaranden för återvändande av tredjelandsmedborgare som vistas olagligt i medlemsstaterna.

Direktivets bestämmelser om frivillig verkställighet under en period på högst 7–30 dagar från beslutet om utvisning är verklighetsfrämmande. Även om den som ska utvisas på alla sätt medverkar till verkställigheten tar planeringen oftast betydligt längre tid än så. Att införa en regel om att tvång automatiskt ska tillgripas efter en så kort period betyder, förutom ett inhumant sätt att behandla människor, ett slöseri med skattemedel.

Jonas Sjöstedt (V)
Ulla Andersson (V)	Jens Holm (V)
Hans Linde (V)	Eva Olofsson (V)
Mia Sydow Mölleby (V)	Christina Höj Larsen (V)

2012/13:A304 En arbetslöshetsförsäkring som ger trygghet i omställning

De flesta människor vill i första hand hitta ett nytt jobb på sin hemort eller inom pendlingsavstånd och inom det yrke de har utbildning för och/eller erfarenhet av. Det är också samhällsekonomiskt rationellt att ta till vara människors kompetens och utbildning, samtidigt som det är slöseri med både Arbetsförmedlingens och arbetsgivares tid att människor med helt fel kompetens anvisas till lediga jobb.

Möjligheten att begränsa sitt sökområde geografiskt är viktig framför allt för den enskilde och i förekommande fall dennes familj, men också för orter på landsbygden som redan är drabbade av utflyttning. Att från dag ett av arbetslöshet tvingas vara beredd att flytta oavsett livssituation är ovärdigt. Att tvingas slita upp sin familj och lämna sin sociala gemenskap eller bli långpendlare med allt vad det innebär, är oerhört socialt och psykiskt pressande. 

Josefin Brink (V)
Ulla Andersson (V)	Rossana Dinamarca (V)
Christina Höj Larsen (V)	Wiwi-Anne Johansson (V)
Jacob Johnson (V)

2012/13:Kr320 Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund, fritid

Arbetslösheten är hög, den nuvarande regeringen har misslyckats med sin jobbpolitik. Arbetslösheten bland kulturarbetare är högre än i många andra grupper och många kulturarbetare lämnar kulturarbetsmarknaden. Det är ett enormt slöseri med kraft, energi och talang. Sverige behöver mer kreativitet, inte mindre.

Gunilla Carlsson i Hisings Backa (S)
Peter Johnsson (S)	Kerstin Engle (S)
Per Svedberg (S)	Christina Zedell (S)
Isak From (S)	Agneta Gille (S)

2012/13:A392 Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv

Gruppen 55+ är en allt viktigare grupp i arbetslivet för samhällsekonomin. Varje år i arbete fram till 65 år, och även längre, är av stor betydelse för den enskilde och för samhällsekonomin. Arbetsmiljö, hälsa och produktionskrav påverkar möjligheten att kunna arbeta längre och likaså välfärdstjänsternas utveckling. Kommunal visar att fler låginkomsttagare än höginkomsttagare tar hand om sina gamla föräldrar.

Samtidigt har inte alla möjlighet att arbeta fram till pensionsåldern – många slits ut eller tvingas till arbetslöshet i förtid. Det är ett enormt slöseri med människors kraft, som inte ska existera i ett modernt och utvecklande arbetsliv. Att kunna vidareutbilda sig under hela arbetslivet har också stor betydelse för hur många som har möjlighet att jobba fram till pensionsåldern.

Ylva Johansson (S)
Ann-Christin Ahlberg (S)	Johan Andersson (S)
Patrik Björck (S)	Kerstin Nilsson (S)
Raimo Pärssinen (S)	Maria Stenberg (S)

2012/13:A393 Den svenska drömmen

På liknande sätt är det rimligt att de som har löfte om arbete i landet och redan befinner sig här ska kunna ansöka om arbetstillstånd i Sverige, på samma sätt som de som fått besöksvisum för att träffa en arbetsgivare i Sverige. Det kan handla om någon som befunnit sig här på besök och hittat ett jobb även om det inte var huvudsyftet med besöket. Det kan också handla om personer som tidigare varit asylsökande och fått avslag. I dessa fall handlar det många gånger om personer som varit här i många år, som talar svenska och är etablerade i samhället. Förutom att det kan innebära en tragedi för den enskilde är det också slöseri med samhällets resurser att först bekosta en många gånger dyr hemresa och administrationskostnader på ambassaden, och sedan förlora skatteintäkter, men också kompetent arbetskraft. Även i detta fall torde det inte vara omöjligt att hitta en modell i lagstiftningen som gör det möjligt att man i de fall det framstår som sannolikt att tillståndet skulle beviljats om det sökts från hemlandet ska få söka från Sverige.

Åsa Romson (MP)
Maria Ferm (MP)	Mehmet Kaplan (MP)
Jabar Amin (MP)	Stina Bergström (MP)
Per Bolund (MP)	Agneta Börjesson (MP)
Bodil Ceballos (MP)	Esabelle Dingizian (MP)
Tina Ehn (MP)	Magnus Ehrencrona (MP)
Gunvor G Ericson (MP)	Jonas Eriksson (MP)
Peter Eriksson (MP)	Lotta Hedström (MP)
Ulf Holm (MP)	Helena Leander (MP)
Annika Lillemets (MP)	Jan Lindholm (MP)
Agneta Luttropp (MP)	Valter Mutt (MP)
Lise Nordin (MP)	Kew Nordqvist (MP)
Mats Pertoft (MP)	Peter Rådberg (MP)

2012/13:Ju373 Ett tryggare Sverige

Satsningen som skett på polisen har medfört att trycket har ökat kraftigt på åklagarverksamheten, domstolsväsendet och kriminalvården. Det innebär att handläggningstider blir långa och att klimatet och arbetsmiljön inom kriminalvården utsätts för hårt tryck. Rättsväsendets arbete med att minska kriminaliteten blir då ineffektiv. Det är ett slöseri med både mänskliga och ekonomiska resurser. Människor har rätt att kräva ett effektivt rättsväsende.

Morgan Johansson (S)
Kerstin Haglö (S)	Christer Adelsbo (S)
Elin Lundgren (S)	Anna Wallén (S)
Arhe Hamednaca (S)	Mattias Jonsson (S)

2012/13:Fi250 För framtidens jobb

Dagens situation med en tredjedel av eleverna som går ut gymnasiet med ofullständiga betyg är oacceptabel. Dessa personer löper en mycket stor risk att hamna i permanent utanförskap och är ett stort slöseri med mänskliga resurser. Bland annat mot denna bakgrund är det av central betydelse att kvaliteten i de gymnasiala yrkesutbildningarna stärks.

Jonas Sjöstedt (V)
Jens Holm (V)	Hans Linde (V)
Eva Olofsson (V)	Mia Sydow Mölleby (V)
Ulla Andersson (V)

2012/13:So557 Utgiftsområde 9: Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Samhället ska prioritera barn och ungdomar som behöver stöd och hjälp, även i tider av ekonomisk kris. Allt annat är oacceptabelt och ett slöseri med mänskliga resurser. Vi har ett gemensamt ansvar för alla barn. Alla barn har rätt till en bra uppväxt och möjligheter att utvecklas efter sina egna förutsättningar. De insatser som samhället erbjuder måste hålla hög kvalitet och vara likvärdig över landet. 

Lena Hallengren (S)
Christer Engelhardt (S)	Ann Arleklo (S)
Lennart Axelsson (S)	Catharina Bråkenhielm (S)
Gunnar Sandberg (S)	Meeri Wasberg (S)

2012/13:U306 En rättvis värld

Den fortgående kärnvapenmoderniseringen innebär ett ohyggligt slöseri med resurser. Flera kärnvapenmakter vägrar i dag att gå med på verklig nedrustning och moderniserar istället sina kärnvapenarsenaler. Till detta kommer att ett antal länder som inte tidigare var kärnvapenmakter nu skaffat sig kärnvapen och att risken för ytterligare spridning även i fortsättningen är stor. 

Urban Ahlin (S)
Carina Hägg (S)	Tommy Waidelich (S)
Carin Runeson (S)	Olle Thorell (S)
Kenneth G Forslund (S)	Désirée Liljevall (S)

2012/13:A320 Ungdomsarbetlsösheten

Ungdomsarbetslösheten i Sverige är alarmerande hög. Många ungas väg in på arbetsmarknaden kantas av stängda dörrar i stället för nya möjligheter. Det finns ett samband mellan ungas psykiska hälsa och läget på arbetsmarknaden. Att ungas begränsade möjligheter att få jobb och egen bostad är ett slöseri, både för individen och för samhället.

Pia Nilsson (S)
Anna Wallén (S)	Olle Thorell (S)

2012/13:Sk411 3:12-reglerna samt beskattning av vissa delägare i riskkapitalfonder

Expertgruppen för Studier i Offentlig ekonomi (ESO) publicerade i juni i år rapporten ”Income Shifting in Sweden – An empirical evaluation of the 3:12 rules”. Rapporten kommer bl.a. fram till slutsatsen att inkomstomvandling innebär ett slöseri. De menar att beskattningen är ineffektiv i meningen att företag och hushåll anpassar sitt beteende till skattereglerna. Specifikt nämns också att den kraftiga ökningen av antalet holdingbolag efter 2006 kräver att betydande resurser ägnas åt registrering, administration och integrering av strategier för inkomstomvandling i holdingbolag eller skalbolag. Dessutom konstaterar man att det främst är höginkomsttagare som utför inkomstomvandling i enlighet med 3:12-reglerna. Detta ökar inkomstskillnaderna efter skatt.

Jacob Johnson (V)
Ulla Andersson (V)	Josefin Brink (V)
Rossana Dinamarca (V)	Christina Höj Larsen (V)
Wiwi-Anne Johansson (V)

2012/13:N318 Full sysselsättning och mer aktiv näringspolitik

Det finns ett samband mellan ungas psykiska hälsa och läget på arbetsmarknaden. Att unga har små möjligheter att få jobb och egen bostad är ett slöseri, både för individen och för samhället. Det krävs stora insatser, men ungdomar ska också ha rätt till avtalsenlig lön och villkor. Vi säger därför nej till ungdomslöner.

Olle Thorell (S)
Anna Wallén (S)	Pia Nilsson (S)
Lars Eriksson (S)

2012/13:T473 Bohusbanans och Lysekilsbanans framtid

Det finns alltså två angelägna åtgärder som den här motionen vill fokusera på avseende Lysekilsbanan. Att återuppta persontrafiken snarast, samt att utreda möjligheten att åtgärda den låga höjden i tunnlarna norr om Uddevalla så att även godstrafik som transporteras med Stora-Ensos boxar med lastprofil C blir möjlig. Vidare behöver en längre del av Bohusbanan rustas.

Delsträckor ska och kommer att åtgärdas men att inte rusta resten av banan när staten genom Vägverket byggt ny järnväg på Bohusbanan för cirka 200 miljoner Kronor är ekonomisk slöseri. Det går inte att utnyttja de korta sträckorna för högre fart om inte en längre del rustas. Mellan Skee och Vik (där Vägverket flyttat och byggt ny järnväg på en sträcka av 1,6 kilometer) är det cirka 5 kilometer. En bra början är att binda ihop dessa delar samt resterande del ner till Tanum.

Tina Ehn (MP)

2012/13:Fö261 Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap

Ordning och reda i försvarspolitiken.

I tider av ekonomisk oro förväntas att landets regering agerar ansvarsfullt och kraftfullt för att värna jobben och landets unika kompetenser. Att inte göra det är ekonomiskt slöseri. Det nya personalförsörjningssystemet beslutades av en knapp majoritet borgerliga ledamöter i Sveriges riksdag trots att samtliga lagar, regelverk och ekonomisk konsekvensanalys saknades för den nya organisationen. Det har rått och råder alltjämt stor osäkerhet kring den nya personalförsörjningen. När det gäller såväl rekryteringen av yrkessoldater som tidvis anställda kontraktssoldater reses nu frågor kring förmågan att behålla personal under hela kontraktstidens längd, förutsättningarna för rekrytering – utbildning – övning samt regelverk och avtal. 

Peter Hultqvist (S)
Åsa Lindestam (S)	Peter Jeppsson (S)
Clas-Göran Carlsson (S)	Anna-Lena Sörenson (S)
Kent Härstedt (S)	Eva Sonidsson (S)

2012/13:T503 Utgiftsområde 22 Kommunikationer

Väl fungerande transporter är en central del av vårt samhälle och en förutsättning för många människors vardag och för att näringslivet ska fungera. Transporter är dock inget självändamål, och många transporter är påtvingade och samhällsekonomiskt slöseri. Några exempel är mat som fraktas hundratals, ibland tusentals mil eller det faktum att 43 procent av lastbilstransporterna i Europa går tomma.

Stina Bergström (MP)
Annika Lillemets (MP)	Lise Nordin (MP)

17 000 ton fisk och skaldjur köptes upp av EU:s fiskefond under 2009 – bara för att skickas som avfall för att förstöras. Det visar siffror som EU-parlamentarikern Christofer Fjellner (M) fått fram.

I Sverige handlar det mest om räkor som har köpts upp för att förstöras.

– Det här visar hur skruvat och helt felaktigt EU:s fiskepolitik fungerar, säger Christofer Fjellner till Sveriges Television.

Brev till riksdagsledamöter

Jakten på skatten: första tipset

Om staten hade stora, nytvättade fönster kanske de på insidan skulle tänka sig för en gång till innan de slösade med skattebetalarnas pengar.

Databasen www.121.nu är ett sådant fönster. Där finns 90-95 procent av statens inköp av varor och tjänster från utomstatliga leverantörer. 

Efter att jag hade skrivit om jakten på skatten i förra veckan kom direkt ett tips i kommentarsfältet från signaturen Magmatrix. Han hade surfat runt och hittat något som verkade intressant.

I maj betalade Regeringskansliet 132.175 kronor och 25 öre till ett företag som kallas Restaurangakademien. Det är enligt deras egen beskrivning "en gastronomisk mötesplats" med "ledande kockar som kursledare, världskända sommelierer, de bästa av råvaror och utrustning i allra högsta klass."

Vad fick skattebetalarna för pengarna? Det finns säkert ett rimligt svar på den frågan – men först måste den ställas.  

Precis så enkelt är det att ställa frågan. Jag återkommer så snart jag fått svar.

Ingen enskild kan överblicka statens utgifter, men tillsammans kan vi skattebetalare granska hur våra skattepengar används.

Vad hittar du, på www.121.nu?

Tipsa mig, så frågar jag. Eller varför inte fråga själv, och dela med dig av svaret?

Slöseri i utbildningsfabriken

Vad får vi skattebetalare för de 23 miljarder kronor som högskolor och universitet kostar varje år? 

"Allt fler studenter med allt sämre förkunskaper verkar studera allt färre timmar under allt fler år." Det skriver nationalekonomen Per Sonnerby, som granskat högskolans samhällsekonomiska effektivitet, på DN Debatt idag.

Enkelt uttryckt, så finns det ett stort slöseri med både skattepengar och mänskliga resurser inom högre utbildning. Jag tror att det beror på ett systemfel.

Idag får universiteten betalt för varje student som börjar en utbildning, och därefter för varje elev som examineras. Redan 2003 påpekade Riksrevisionen att systemet uppmuntrar högskolorna att arrangera populära kurser och sedan godkänna många elever.

En konsekvens är att flera kurser snarare tycks höra hemma hos studieförbunden, eller på gymnasiet. Man kan till exempel lära sig att prata med orkidéer, plocka svamp, träna Pilates eller ta kursen Livets mening, 7,5 poäng.

Sådana kurser kan verka harmlösa, men de är symptom på ett systemfel som gäller hela högskolan.

Det finns inget sådant som en gratis högskoleutbildning, varken för studenterna eller skattebetalarna. Men när kostnaden är osynlig är det lätt att agera som om den inte finns.

Konsekvensen blir att högre utbildning ses som konsumtion, istället för investering. Det förklarar inte bara så kallade hobbykurser, utan också problem med genomströmning och akademikerarbetslöshet.

Klippet ovan kommer i från dokumentärfilmen ”Utbildningsfabriken”, där jag granskade kvaliteten på universitet och högskolor. 

725 miljoner till kommunalt förlustbolag

Vad är våra kommunpolitiker skickliga på? Om de vore duktiga företagare – varför är de inte det istället i så fall, och riskerar sina egna pengar?

I Örnsköldsvik behöver det kommunala energibolaget Övik Energi 725 miljoner kronor för att undvika konkurs. Ja, du läste rätt. 725 miljoner kronor. Kanske hade man lika gärna kunnat elda upp dem i kommunens kraftvärmeverk i Hörneborg.

Kapitaltillskottet från skattebetalarna i Örnsköldsvik är bara det senaste kapitlet i en lång historia som bland annat handlat om att arrendera 22.000 hektar mark i Tanzania för att odla sockerrör.

Örnsköldsvik leds av Elvy Söderström (S), som också sitter i socialdemokraternas verkställande utskott.

Tre män på samma jobb - en Norgehistoria

Från den 15 oktober har Västra Götaland en tillförordnad och två sparkade kulturchefer på sin "lönelista". Därmed kostar kulturchefsposten skattebetalarna 298 000 kronor i månaden. Källa: Expressen/GTI min dotters bok med Norgehistorier finns det en som jag kom att tänka på idag.

En svensk turist är ute på promenad i Trondheim, när han träffar två män längs gatan. Han blir stående, fascinerad av deras arbete.

Den första norrmannen gräver en grop medan den andra tittar på. Han lägger prydligt jorden i en hög bredvid. När gropen är klar tar den andra norrmannen över spaden, och fyller noggrant igen gropen igen.

Sedan flyttar de exakt tre meter nerför gatan, där de upprepar proceduren. Den första mannen gräver en grop, som den andre därefter fyller igen.

När norrmännen flyttat sig tre meter till, och den förste av dem börjat gräva en ny grop, kan svensken inte hålla sig längre.

– Ursäkta att jag stör i arbetet, men vad håller ni på med här egentligen?

– Vi planterar träd, svarar norrmännen glatt!

– Egentligen är det ett jobb för tre personer, men han som ska sätta ned trädplantan i gropen är hemma och sjukskriven idag. Men det stoppar inte oss, vi arbetar ändå!

Jakten på skatten: andra delen

1.237 obegripliga sidor med kryptiska koder och siffror. 

Det var svaret från Regeringskansliet, när vi bad att få se deras så kallade transaktionsdatabas. Anledningen var att vi ville göra det möjligt för allmänheten att se var skattepengarna tar vägen.

Tack och lov hade vi dock inte litat på Regeringskansliets välvilja, utan även begärt ut samma material bakvägen. Eftersom en handling är allmän både hos den myndighet som skrivit den och den som tagit emot den, frågade vi helt enkelt Ekonomistyrningsverket som sköter statsredovisningen. Det tog dem bara några få dagar att leverera en Excel-fil med alla uppgifter vi behövde.

I databasen kunde vi till exempel se att inte bara Tillväxtverket trivs på Grand Hôtel, utan också Regeringskansliet. Den 16 maj i år kom exempelvis en faktura på 52 678,57 kr. Vad fick vi skattebetalare för pengarna? 

Insyn i statens redovisning är viktig av flera skäl. Som Erik Lakomaa och Jan Kallberg konstaterade i en debattartikel i Dagens Samhälle nyligen kan alla, inte bara journalister, enkelt granska myndigheterna med hjälp av öppna data. Dessutom gör medborgarnas insyn att politiker och statstjänstemän avhåller sig från att göra sådant de inte kan försvara för journalister eller väljare – till exempel heliumballonger för 138.000 kronor.

Därför är det också ett demokratiskt problem när Regeringskansliet försvårar insyn i sin verksamhet.

Tyvärr är vår begäran om transaktionsdatabasen inget enskilt fall, utan snarare ett mönster som andra medborgare och journalister drabbats av. Det kan handla om att dröja med att lämna ut allmänna handlingar för att först informera departementsledningen, eller att till synes systematiskt använda sekretessprövningar för att fördröja ärenden. Samtidigt som staten alltmer övervakar medborgarna försvårar man för medborgarna att övervaka staten.

Att regeringen nu hemligstämplat hela SÄPO:s resultaträkning efter DN:s granskning av den så kallade James Bond-festen för fem miljoner kronor, följer mönstret. Varför inte hemligstämpla hela den offentliga sektorn, med hänvisning till rikets säkerhet?

Tack och lov finns privata entreprenörer som driver utvecklingen åt rätt håll. Flera företag publicerar myndigheternas utgifter på nätet. På till exempel www.121.nu finns nu inte bara Regeringskansliets samtliga inköp, utan även de flesta andra myndigheters – flera år tillbaka i tiden.

Där finns till exempel svaret på frågan jag ställde igår, om vilken stjärnkrog som statstjänstemännen på Regeringskansliet föredrar. Den överlägsna vinnaren är Fredsgatan 12, tvärs över gatan från Rosenbad. Sedan 2006 har notan gått på 800.510 kronor. Den största enskilda fakturan är på 71.493,50 kronor. Vad fick vi skattebetalare för pengarna?

Att söka på www.121.nu skapar fler frågor.

Vilken nytta har vi fått för de tiotals miljoner kronor som SIDA lägger på svenska pr-byråer istället för fattiga och förtryckta i biståndsländerna? Varför blir det dyrare än beräknat när Trafikverket bygger vägar och järnvägar? Är Naturvårdsverkets fakturor för att flytta vargar som vandrar tillbaka rimliga?

Jag har börjat att begära ut verifikationer, både från Regeringskansliet och andra myndigheter. Frågorna och svaren kommer att publiceras här.

I morgon skriver jag om varför du också behövs i jakten på skatten, och hur du kan hjälpa till.

Jakten på skatten: första delen

Det finns tio stjärnkrogar i Sverige enligt Michelinguiden. Vilka av dem är populärast bland statstjänstemännen på Regeringskansliet? Kanske Fredsgatan 12, Lux, Esperanto eller Mathias Dahlgren på Grand Hotel?

Tack vare den svenska offentlighetsprincipen är det möjligt att ta reda på, genom ett enkelt mail där man begär en kopia på kvittot. Det kräver dock att man ska veta vad man fråga efter. Det kräver i sin tur kräver en sökbar databas som finns tillgänglig för alla medborgare.

Därför begärde vi den 30 maj ut den så kallade transaktionsdatabasen från Regeringskansliet. Det är ett krångligt namn för en smart samling av samtliga leverantörsfakturor, från telefonräkningar till konsultarvoden. Syftet var att göra det möjligt för allmänheten att se vart våra skattepengar går.

En sådan begäran om allmän handling ska enligt grundlagen behandlas skyndsamt. Det skulle dock ta lång tid.

Och när svaret väl kom den 17 juli, knappt sju veckor senare, var det i en fullständigt obegriplig form.

Som svar på vår begäran skickade Regeringskansliet över en så kallad PDF-fil med 1.237 sidor. Varje sida var i sin tur full med kryptiska siffror och koder – och utan en enda vettig bokstav.

Det var helt enkelt omöjligt att se hur våra skattepengar används. Att det var Regeringskansliets syfte var lika omöjligt, förstås.

Vad Regeringskansliet inte visste när de triumferande skickade över sin PDF var att vi redan hade hittat en bakdörr till skattkammaren. Där fanns inte bara svaret på vilken stjärnkrog som Regeringskansliet föredrar, utan också hundratals nya frågor.

Fortsättning följer.

Varför är det enklare att höja skatten än att lära av andra?

I november ska Landstinget i Dalarna rösta igenom en höjning av landstingsskatten med 50 öre, om den rödgröna majoriteten får som den vill. 

Bakgrunden är vad Sveriges Television kallar "katastrofsiffror" för ekonomin. Hälso- och sjukvården beräknas gå med 170 miljoner kronor i underskott.

Stämmer bilden med vad landstingsrådet Ingalill Persson (S) skrev i det senaste numret av Landstingets egen tidning? "Den ljusnande framtid är vår"?

Samtidigt visar en studie gjord av Skattebetalarnas förening att landstinget i Dalarna skulle kunna sänka skatten med en krona, om man lyckades lära sig av andra landsting som reformerat vården.

Landstinget i Jönköpings län brukar framhållas som det landsting som tydligast arbetat med att förbättra effektiviteten. Framgångsfaktorn är att de tillgängliga resurserna används till rätt saker vid rätt tillfälle. Ett annat landsting att inspireras av är Halland, som har lägst kostnader, samtidigt som man uppvisar bland de bästa medicinska resultaten.

Med den nya skatten ligger Dalarna sexa från botten i landstingens skattetabell. Gävleborg, Västernorrland, Jämtland, Västerbotten och Norrbotten har högre landstingsskatt än Dalarna.

Sjätte AP-fondens afrikanska tv-äventyr

Jag har tidigare skrivit om risken för slöseri när man spenderar någon annans pengar på någon annan. Dagens Media rapporterar ikväll om att Sjätte AP-fondens afrikanska tv-äventyr NGB har kostat skattebetalarna över en halv miljard.

Dagens Media skriver att bolaget Next Generation Broadcasting, NGB, skulle skära guld med täljkniv genom att bli Afrikas svar på Boxer – och fick Sjätte AP-fonden att investera över en halv miljard kronor i projektet. Kvar idag finns 120 miljoner i skulder.

Dagens Media avslöjar också att det havererade bolagets grundare stoppade 300 000 kronor i månaden i sin egen ficka. Detta via ett avtal godkänt av hans blivande affärspartner Mats Augurell – som då var Sjätte AP-fondens chef för investeringen.

Som sagt, någon annans pengar...