Entreprenör, filmare och författare
Någon annan betalar är en skräckfilm om dina skattepengar.
Premiär 19 augusti. Köp biljetter här.
Filmen är baserad på boken 365 sätt att slösa med dina skattepengar, som precis släppts även i pocketupplaga. Den toppade omedelbart Bokus lista över mest sålda pocket inom facklitteratur. Beställ boken här för endast 39 kr.
Under den så kallade "Politikerveckan" som börjar i helgen finns det bara en regel: Någon Annan Betalar. Oavsett om det är rosévinet man dricker eller kraven man lägger fram. Så jag arrangerade en liten gratissafari.
Read MoreBörja. Sluta. Vinn. Förlora. Håll kvar. Gå vidare. Tänk globalt. Tänk lokalt. Dröm. Vakna upp. Säg ja. Säg nej. Tänkt stort. Tänk smått. Förändra. Bevara. Älska. Hata. Förlåt. Glöm aldrig. Se tillbaka. Se framåt.
Det är texten i Europaparlamentets nya reklamfilm som släpptes idag. Den är en del av en kampanj för 110 miljoner kr för att få dig att rösta i vår.
Texten fortsätter med följande citat:
"Alla ställs vi ibland inför svåra val och utmaningar, och alla har vi våra egna värderingar."
Jag undrar om man syftar på följande film som avslöjar hur europaparlamentariker kommer till parlamentet sent på kvällen och lämnar fem minuter senare för att casha in 2.600 kr skattefritt i bidrag. Pengar som ska täcka de kostnader de haft under sina fem minuter i parlamentet.
"Gör något. Gör det bättre. Gör skillnad. Europaparlamentet."
Europaparlamentets WebTeam har skickat en hälsning. Undrar om det är så tomt och tyst för att resten av Europaparlamentet befinner sig i Strasbourg?
Att EU-parlamentarikerna med personal byter arbetsplats varje månad är lika konstigt som det låter. Flyttarna mellan Bryssel och Strasbourg kostar två miljarder kronor om året och skapar utsläpp på 19.000 ton koldioxid.
Inte minst Frankrike blockerar en lösning, eftersom man inte vill att Strasbourg ska försvinna från kartan. Vore inte en kompromiss att förvandla Europaparlamentets påkostade byggnad till ett europeiskt slöserimuseum? Det skulle säkert skapa mycket uppmärksamhet.
Det finns några som är oroliga över att vi inte kommer att bry oss om att rösta i Europaparlamentsvalet. Som tur är kan de använda våra pengar för att övertyga oss.
Fram till valet i maj kommer Europaparlamentet att spendera närmare 60 miljoner kr på att öka valdeltagandet. Till det kommer drygt 50 miljoner kronor som de politiska partierna får för att övertyga dig om att du ska rösta på dem. Det rapporterar the Daily Telegraph.
Tidningen har kommit över dokument som visar att 26 miljoner kr ska spenderas på "publication, information and participation in public events", 6,7 miljoner kr på att arrangera "seminars, symposia and cultural activities" och 21 miljoner kr på "audiovisual information".
Ett exempel är den påkostade filmtrailer från Europaparlamentet som jag skrev om igår.
Den europeiska politiska adeln känner sig oälskad. Den får inte den uppmärksamhet den tycker sig förtjäna. Kanske borde den sluta dricka champagne av eget märke och istället börja hushålla med skattebetalarnas pengar? Istället för att spendera våra pengar på få vår kärlek?
De politiker som tagit fram förslaget om nya pensionsregler för riksdagsledamöter är jäviga. Det anser före detta ledamoten, läkaren Sven Britton (S), och riktar skarp kritik mot sitt eget parti.
Läs mer i Riksdag & Departement.
EU-parlamentet satsar skattepengar på att övervaka EU-kritiker på nätet. De kanske skulle sluta slösa istället.
Kritiken mot riksdagsledamöternas politikerpensioner fortsätter. Idag skriver Aftonbladets Lena Mellin att:
Riksdagens ledamöter bestämmer själva vilka fallskärmar och pensioner de ska få när de lämnar folkstyrets centrum.
Det är en alldeles galen ordning.
Läs hela artikeln här.
Läser riksdagsledamöternas egen utredning om sina pensionsvillkor. Det saknas inte ögonblick av klarsyn.
Källa: Villkorskommittén
Dan före dan! Julklappsbekymmer? Bakom 23:e luckan finns ett presenttips.
Ge bort en rejäl politikerpension!
EU-kommissionären Cecilia Malmström (FP) har rätt till 22 miljoner kr i politikerpension, avslöjade Dagens Industri i december.
I november gick SVT igenom politikerpensionerna på kommunalnivå, och fann att många kommunpolitiker kan lyfta feta pensioner på hundratusentals kronor - trots att de inte ens fyllt 50 år.
Ett exempel är Norrköpings förra kommunalråd Mattias Ottosson (S). Han är 41 år. I fjol fick han 370.000 kronor i visstidspension och om han fortsätter i den takten skulle han få ut nio miljoner kronor innan han blir pensionär på riktigt.
Även riksdagsledamöterna har guldkantade politikerpensioner. I maj rapporterade SVT att37 procent av de som slutade i riksdagen 2010 fortfarande levde på sin så kallade inkomstgaranti.
Ett exempel var Miljöpartiets förra gruppledare Mikael Johansson, som får 37.667 kr varje månad och har rätt till det fram till sin 65-årsdag i mars 2025.
– Jag har egentligen inte sökt något jobb överhuvudtaget, säger Mikael Johansson till SVT och förklarar varför.
– Därför att jag har tyckt att jag har varit inriktad på det här med vad jag vill göra med mitt liv. Då har det varit överskuggande att ägna tiden åt.
I veckan har den politiska adeln granskats av Expressen och Dagens Industri.
Expressens Karl-Johan Karlsson har gått igenom riksdagsledamöternas förmåner, i ett långt reportage.
Vill du bo i en lägenhet i Gamla stan helt utan kostnad, ta ledigt två och en halv månad på sommaren och slippa trängselskatten?
Kräver du att din arbetsgivare ger dig ett guldkort på SJ och låter dig åka på tjänsteresor vart du vill i världen?
Har du lönekrav på 58 000 kronor i månaden, vill ha betalt även när du är sjuk och tar inga jobb utan en generös fallskärm?
Då är detta jobbet perfekt för dig: riksdagsledamot.
Dagens Industri har granskat EU-kommissionären Cecilia Malmströms lön. Hennes samlade ersättning efter fem år som EU-kommissionär motsvarar i Sverige en ersättning på över 40 miljoner kronor före skatt. Själv kommenterar Cecilia Malmström det så här till di.se:
"Det är förmodligen inte rimliga villkor i tider av kris.
Från min horisont kan jag bara se till att arbeta så hårt som jag bara kan för att göra mig förtjänt av den här lönen."
"Det finns två typer av företag, dels den typen av företag som Skatteverket har upptäckt, dels de som Skatteverket ännu inte har upptäckt."
Så sade Skatteverkets generaldirektör för några år sedan.
Och så finns det Skatteverket själva.
I september avslöjade Aftonbladet att Skatteverket haft en regionfest för 3,7 miljoner kronor, men bokfört den som konferens. Därmed slapp Skatteverket att betala 239 350 kronor i skatt. Problemet var att det var helt i strid med Skatteverkets egna regler för hur sådana fester ska bokföras.
Anneli Möller är skattejurist vid Skatteverket och sade till Ekot att hon såg allvarligt på bokföringsmissen.
– Jag tycker att man bör känna till de här reglerna, särskilt om man sitter på en myndighet. Den som bokför borde känna till det här.
Fast det sade hon förstås i augusti, när det gällde en helt annan myndighets festnotor, och innan Skatteverket själva hamnat i skamvrån för samma sak.
Alla är jämlika inför lagen men vissa är mer jämlika än andra. Allra mest jämlika är Skatteverket.
Själva festen då? Vad fick skattebetalarna för 3,7 miljoner kronor? Den hölls på nybyggda Waterfront Congress Center i Stockholm, och innehöll inspirationsföreläsningar, artister, mat, dryck och dans för ungefär 3.000 kr per person.
Och Stockholms regionfest var inte den enda i sitt slag. Totalt hade Skatteverket fem sådana under 2011.
I Jönköping kostade regionfesten 3,4 miljoner kronor, rapporterade Jönköpings-Posten. Det motsvarade 4.300 kr per person - men då fick deltagarna å andra sidan namnlappar för 21.000 kr och en "På Spåret-lek" med Ingvar Oldsberg för 100.000 kr.
Och så mat och vin förstås. Kanske litet för mycket till och med.
– Det har blivit ett glas för mycket, det tar jag på mig, erkände regionchefen Lars Herder till Jönköpings-Posten.
Kanske är det så här?
Det finns två typer av myndigheter. Dels den typen av myndigheter som avslöjats med slöseri, dels de som ännu inte har avslöjats.
PS: Ytterligare lästips: i november avslöjade Aftonbladet att Skatteverket haft sk konferens på Ystad Saltsjöbad med "PARTY!!!!" och uppmanat deltagarna att tidrapportera det som kompetensutveckling.
Kathleen Hamblin är årets dyraste coach. Hon kostade 80.000 kronor – per dag – när biståndsorganet IDEA anlitade henne. Tala om ekonomiskt bistånd.
I juni slog några anställda på IDEA larm till tidningen OmVärlden, och avslöjade miljonrullning med biståndspengar. Det handlade om konsulter, som till exempel fick 497.000 kr om året för att vara tillgänglig en dag i veckan. Det handlade om dyra representationskontor, som exempelvis det i Bryssel som öppnades trots att IDEA redan hade ett kontor på plats. Chef för det nya kontoret blev en chef som ansetts olämplig i Stockholm. Han fick behålla sin skattefria lön på 109.000 kr i månaden.
I oktober var det dags för nya avslöjanden. Utländska chefer på Stockholmskontoret bodde på Sheraton, istället för att använda någon av de övernattningslägenheter som IDEA redan hade.
Och så var det som sagt coachen Kathleen Hamblin, som fick 80.000 kr för att coacha IDEA:s generalsekreterare. Mellan 2007 och 2009 fakturerade hon 2,6 miljoner kronor. Ingen offentlig upphandling har gjorts av dessa tjänster och OmVärlden har inte fått ta del av något resultat eller utvärdering av hennes arbete.
OmVärlden konstaterar att Sverige varit den i särklass största finansiären sedan Idea startade 1995. 2011 bidrog UD med 49 miljoner kronor från biståndsbudgeten. Genom ett beslut i riksdagen betalar Sverige dessutom hyran för kontorsbyggnaden Strömsborg.
Genom ett så kallat "värdlandsavtal" är de anställda på IDEA garanterade immunitet och skattefrihet.
Hur mycket kostar Almedalsveckan oss skattebetalare? Är det värt pengarna?
Trots att den politiska elitens firmafest blir allt större för varje år som går har ingen sammanställt vad den totala kostnaden är - eller än mindre utvärderingarna av om det är värt pengarna.
Därför skickar jag idag ett mail till samtliga skattefinansierade arrangörer under Almedalsveckan. Jag ber inte bara om att få ta del av kostnaden, utan också planerna inför deltagandet på veckan och framför allt utvärderingen av detsamma.
Inför årets vecka försökte Svenska Dagbladet uppskatta hur mycket skattepengar som går åt under Almedalsveckan. 10,2 miljoner kronor blev svaret.
Flera av myndigheterna medgav till SvD att syftet med att finnas på plats var att påverka sina politiska uppdragsgivare.
De använder alltså skattebetalarnas pengar för att påverka hur ännu mer av skattebetalarnas pengar ska spenderas. Risk för slöseri, och också ett demokratiskt problem när myndigheter som är satta att tillämpa lagen lobbar för hur lagarna ska ändras eftersom man har en egen agenda för vad som är rätt och riktigt.
Enligt grundlagen ska en begäran om allmän handling behandlas skyndsamt. Vi får se hur snabbt jag får svar på mina frågor.
Rekommenderar SVT:s kartläggning över generösa politikerpensioner, och påminner om att det är fars dag på söndag.
Sverige har haft en borgerlig regering i sex år. Under dessa år har byråkratin fortsatt att svälla, trots löften om motsatsen. Det konstaterar Henrik RS Olsson i en ny granskning som getts ut av Timbro.
Kostnaderna för statsförvaltningen har ökat. Antalet anställda är i praktiken detsamma, men personalkostnaderna har ökat. Lokalerna är dyrare. Antalet myndigheter är färre på papperet, men det beror mest på sammanslagningar.
Ändå gick Alliansen till val på att minska byråkratin. I en gemensam motion föreslog man "ett besparingsprogram inom den statliga byråkratin", som skulle börja i självaste regeringskansliet. Alliansen föreslog därför en besparing på 560 miljoner kronor. I själva verket har kostnaderna för regeringskansliet ökat med 667 miljoner kronor. Trots att Fredrik Reinfeldt tog över Göran Perssons utsydda kostym räckte den alltså inte till.
En av de som försvarat sig mot kritiken är folkhälsominister Maria Larsson (KD), som menar att omställningsarbete tar tid men att ambitionen fortfarande finns. En god början kanske kan vara att lägga ifrån sig den kristdemokratiska pekpinne hon gärna använder själv?
Som folkhälsominister har Maria Larsson initierat kampanjer för bruk av kondomer, och mot bruk av alkohol, tobak och cannabis. När Statens folkhälsoinstitut själva fått utvärdera tidigare statliga informationsinsatser om alkohol och droger konstaterar de att de ”inte har någon styrkt förebyggande effekt när det gäller rökning, berusningsdrickande eller andra riskbeteenden”. Effektiva eller ej, så får skattebetalarna ändå betala notan för uppfostringskampanjerna riktade mot dem själva.
”Framförandet av sådant vi tror på är utbildning. Framförandet av sådant vi inte tror på är propaganda”, konstaterade pr-branschens fader Edward Bernays för hundra år sedan. Citatet är lika giltigt idag.
Som Erik Helmerson konstaterar i DN:
Varje myndighet representerar nämligen ett område av ditt liv som politiker anser att de kan sköta bättre än du själv.
Helmerson riktar därför en utmaning till Centerpartiet, Kristdemokraterna och Folkpartiet: "Det verkligt intressanta är att ställa byråkratin i relation till att regeringen innehåller tre mindre partier som just nu klättrar på varandra för att framstå som de godaste liberalerna. Så länge det tycks uteslutet att verkligen rensa i myndighetsskogen blir det föga mer än läpparnas bekännelse."
Forskaren Björn Hasselgren är inne på samma spår på Newsmill:
I ett borgerligt program för att driva det liberala reformarbetet vidare behöver det ingå en vision av vilken balans vi vill ha mellan det offentliga och den privata sektorn.
Byråkratin har en inneboende tendens att växa, som C. Northcote Parkinson pekar på i sina satiriska lagar. Det kräver mod och uthållighet av den kvinna eller man som vill bekämpa den. Med två år kvar till valet 2014 är det hög tid för någon sådan att kliva fram.
Vi var många som hoppades att regeringsskiftet 2006 skulle innebära ett stopp för slöseri med skattepengar. Tyvärr hade vi fel. Inte minst de senaste turerna kring Tillväxtverket visar detta.
När Skattebetalarnas förening nu startar ett omfattande projekt för att granska slöseri med skattepengar kommer vi att granska kommuner och landsting, myndigheter och EU-projekt.
Men det var självklart att börja med regeringskansliet. Inte därför att det rör sig om stora pengar utan för att det har en stark symbolisk innebörd.
Idag skriver Robert Gidehag och jag på Aftonbladets debattsida om granskningen.
Inför valet 2006 kritiserade alliansen Socialdemokraterna för slöseri med skattepengar på en rad områden.
”Regeringskansliet har expanderat avsevärt under de senaste åren. Vi anser att det finns skäl att hålla tillbaka Regeringskansliets expansion” hette det till exempel i Moderaternas budgetmotion.
Facit efter sex år med Fredrik Reinfeldt som statsminister är tvärtom. I stället för den utlovade besparingen på 560 miljoner kronor har utgifterna ökat med 667 miljoner kronor. Snabbast ökning har skett på statsrådsberedningen, som blivit 100 procent dyrare sedan 2006.
Trots att Reinfeldt tog över Göran Perssons utsydda kostym räckte den alltså inte till, utan har blivit ännu större för att rymma statsministern och hans medarbetare.
Det är bra att Centerpartiet höjt rösten och kritiserat förmånerna för den politiska adeln, som partiets vice ordförande Anders W Jonsson gjort. Det förpliktigar.
Därför är också Näringsdepartementets reaktion på Aftonbladets granskning av användningen av skattepengar välkommen. Ta tillfället att granska ovarsamhet med skattebetalarnas pengar, och börja med er själva.
Vilket departement blir först med att sy in kostymen till åtminstone Göran Perssons storlek?
Uppdatering
Jag deltog nyss i Studio Ett där jag bland annat menade att vi kommer att få leva med slöseri med skattepengar så länge vi har bland världens högsta skatter, eftersom beslutsfattarna är mer ovarsamma med andras pengar än sina egna.
Mina förfäder har levt i Dalarna så länge tillbaka det går att spåra. I mer än 500 år har de varit hantverkare och brukat jorden och skogen i trakterna av Gustafs vid Dalälven.
Lika länge har rikets styrande utövat sin beskattningsrätt.
På 1400-talet hette kungen Erik av Pommern. Hans fogde Jösse Eriksson var känd som en bondeplågare bland dalfolket.
”De fattiga bönder i Dalarna bo,
deras fogde gjorde dem så mycket oro.
Han låt dem så svåra plåga
och skattade av dem mest vad de äga.”
Missnöjet med den danske fogden ledde till väpnat uppror. Det leddes av Engelbrekt Engelbrektsson, och var inledningen på dennes frihetskrig.
På 1500-talet hjälpte dalfolket till att sätta Gustav Vasa på Sveriges tron, och göra Sverige fritt från Danmark. Efter bara några år kom dock krav från kungen om höjd skatt, för att betala krigsskulden till Lübeck. Dessutom skulle varje sockenkyrka lämna ifrån sig en kyrkklocka, som skulle smältas ned. Men dalfolket protesterade och startade de så kallade dalupproren.
På 1700-talet marscherade dalfolket mot Stockholm igen. Det fanns flera anledningar, som missnöje med kriget mot Ryssland och inskränkningar i dalfolkets fria varuutbyte med Norge.
Idag hänger armborsten och högafflarna på museum. Det betyder inte att behovet av att granska vart våra skattepengar tar vägen har minskat.
Skattetrycket är mycket högre idag. En vanlig inkomsttagare betalar mer än 3 av 5 intjänade kronor i skatt. Visst får vi vård, skola och omsorg i utbyte – men också mindre frihet att själva bestämma över våra pengar. Och mindre än 1 av 3 skattekronor går till just välfärd som vård, skola och omsorg.
Våra skatter går nu liksom då till den politiska eliten, och till de projekt som den beslutat om. Även om det inte byggs några slott längre, stannar en del i fickorna på de styrande. Och de hushåller inte med pengarna som om det vore deras egna.
Efter tidningen OmVärldens avslöjanden om IDEA påpekar Utrikesdepartemenet att man "ännu inte fattat något beslut om basbudgetstöd till IDEA för åren 2012-2014" och att regeringen vill se den länge efterlysta systemrevisionen.
Det är inte första gången det här händer. Redan år 2000 tvingades IDEA utsätta sig för en extern granskning, efter avslöjanden om höga ersättningar på oklara grunder.
Den gången skyllde IDEA:s generalsekreterare Bengt Säve-Söderbergh på att organisationen var i en uppstartsfas - fem år efter grundandet. Något år senare avgick han i förtid, och fick istället återanställning på UD som ambassadör samtidigt som han fick pension för IDEA. Pensionen togs ur biståndsbudgeten, och skälet var att regeringen ville kompensera honom för att han inte fått skattefrihet trots sin roll som internationell höjdare.
Nej, regeringen har ännu inte beslutat om det kommande basbudgetstödet för IDEA. Däremot klubbade riksdagen, utan debatt, så sent som i maj ett nytt "värdlandsavtal" med IDEA där organisationens "privilegier" listas. Några exempel:
+ Skattefrihet för IDEA från alla direkta skatter, liksom alla typer av arbetsgivaravgifter för personalen samt tull- och importavgifter.
+ Skattefrihet för IDEAs tjänstemän.
+ Immunitet för IDEA, dess egendom och tillgångar, mot alla former av rättsliga förfaranden i Sverige.
+ Immunitet för alla anställda för sådant de gjort i tjänsten.
+ Samma immunitet gäller för experter som organisationen anlitar.
+ Befrielse från den svenska tjänsteplikten (gäller även svenska medborgare anställda vid IDEA).
+ Gratis lokaler för IDEA (det vill säga Strömsborg).
+ "Alla nödvändiga åtgärder för att ge organisationens lokaler och personal säkerhet och skydd".
Kort sagt har de högavlönade konsulterna på IDEA inte ens behövt betala skatt i Sverige, och är nu skyddade av immunitet.
Var det många privilegier? Det har funnits en längre önskelista. Den så kallade Värdlandsutredningen från 2006 föreslog också gratis skola, subventionerad barnomsorg och gratis utbildning i svenska för de anställdas anhöriga. Trots att de skulle vara befriade från skatt, skulle de alltså ändå få förmånerna.
Journalisten och författaren Anders Isaksson myntade begreppet "den politiska adeln", för den ledande kretsen av politiker inom det svenska etablissemanget.
IDEA:s förste generaldirektör, Bengt Säve-Söderbergh, är socialdemokrat och hade tidigare varit generalsekreterare för Olof Palmes internationella institut. Mats Hulth, borgarrådet som lovade att IDEA skulle få gratishyra på Strömsborg, är också socialdemokrat. Regeringen som initierade IDEA var också socialdemokratisk, liksom regeringen som beviljade Bengt Säve-Söderbergh lön och pension samtidigt.
Efter sex år med borgerlig regering är en viktig frågeställning om den politiska adeln har förlorat sina platser vid köttgrytorna, eller om den röda falangen bara fått sällskap av blått. Det återstår att granska.
