Jag grävde ned något till de ansvariga...

Medeltidens Värld i Götene har kostat skattebetalarna över 100 miljoner kronor, och fortsätter att kosta. Därför åkte jag dit och grävde ner något till de ansvariga...

Världens största XXX

Garpenberg 1 april.

I dag har jag lämnat in ett medborgarförslag till Falu kommun. Det kommer med 100 procents säkerhet att sätta kommunen på kartan.

Alla känner till världens högsta XXX, Mount Everest. Nästan alla känner till världens högsta XXX Burj Khalifa i Dubai med 828 meter och 164 våningar. Inte fullt så många känner till världens största sfäriska XXX Globen i Stockholm. 

Det verka vara något speciellt med just världens högsta, största och längsta? I alla fall i svenska kommuner. 

Om du passerar Ånäset vid E4:an utanför Robertsfors kan du knappast missa världens största XXX – sju meter höga. De markerar inkörsporten till det så kallade XXX-riket i Burträsk där man tillverkar Västerbottens-XXX.

En bit norrut ska man bygga världens största XXX på berget Vithatten. Den ska bli 45 meter hög och inne in den ska det finnas en konsertsal med plats för 350 besökare.

I Botkyrka ska man bygga världens längsta XXX. Den blir drygt två kilometer lång och nio meter bred och har fyra klassiska spår och en skatebädd i mitten.

Visst sägs det att halva världens befolkning inte bryr sig om storleken. Å andra sidan verkar de vara i majoritet i svenska kommuner. Annars skulle det väl byggas fler upplysta motionsspår?

Men om Falun ska hamna på kartan duger det inte med fungerande ventilation i skolorna, god omsorg och tänd gatubelysning. Det krävs någonting högre, större, längre!

Nu har ju Falun redan några av Europas kända landmärken – hoppbackarna. I alla fall hävdar de ansvariga att det är så. Tyvärr visade en undersökning jag själv gjorde på gatan i USA att betydligt fler kände till Eiffeltornet i Paris, Big Ben i London och Lutande tornet i Pisa.

Men jag har en idé, och du kanske förstår vilken.

'För att verkligen sätta på, jag menar sätta Falun på kartan föreslå jag att kommunen kompletterar hoppbackarna med ytterligare en stor satsning.

Världens största XXX.

Den ska vara 1001 meter hög av två skäl. Dels måste den bräcka Kingdom XXX i Saudiarabien när det står klart. Dels ska den garanterat synas till grannkommunen Borlänge så att kommunpolitkerna där får mindervärdeskomplex.

I toppen ska det finnas en restaurang med en utsiktsterass så att man kan se ned på Faluborna.

Kostnaden? Det löser vi med sponsring. I Solna finns Friends XXX. I Stockholm finns Ericsson XXX. Världens största XXX ska naturligtvis sponsras av Viagra. De kommer se potentialen till att nå ut till fler beslutsfattare med XXX-komplex.

Fast jag vet inte jag. Kanske har jag bara fått en släng av arenafebern som rasar runtom i landet just nu.

Vad tror du? Skulle världens största XXX sätta Falun på kartan?

Kommer kommunpolitikerna att tända på idén? Blir det ett tillräckligt stort monument för att de ska känna sig sedda?

Vi måste stoppa arenafebern nu

Nästan 50 stora idrottsarenor har byggts under 2000-talet. Sveriges kommuner får lägga ut över 400 miljoner kronor per år för att täcka underskotten. Det visar en kartläggning som Ekot gjort.

Grafik: Liv Widell, Sveriges Radio. Klicka på kartan för att öppna den i eget fönster.

Läs den meningen igen. Skattebetalarna får betala 400 miljoner kronor per år– bara för att täcka underskotten. Det här är ingen feber som kommer att gå över av sig själv. Det är fyra år sedan Philip Lerulf skrev rapporten Arenafeber. Nu måste något hända. 

Därför är jag glad att Sveriges Radio med sina resurser granskar detta. Arenafebern borde bli en valfråga i många kommuner. Inte minst eftersom ny forskning visar att stöd till elitidrott är slöseri. 

I min bok 365 sätt att slösa med dina skattepengar handlar en rad av exemplen om kommunpolitiker som drabbats av arenafeber i sin iver att sätta kommunen på kartan. Häng med på en tragikomisk rundresa i Sverige:

#12 Hopplösa Göteborgare

Nya Gamla Ullevi i Göteborg kostade omkring 366 miljoner kr istället för kalkylerade 180 miljoner kr. När arenan sedan invigdes började husen i området  gunga som vid ett mindre jordskalv. Arenan klarade helt enkelt inte av hoppande supportrar. För att lösa problemet installerade det kommunala bolaget Higab vibrationsdämpare. De beräknades kosta mellan fem och tio miljoner kronor. I slutändan kostade vibrationsdämparna tjugo miljoner kronor, men det var inte det värsta. Vibrationerna fanns fortfarande kvar. Lösningen blev att förbjuda supportrarna från att hoppa, med undantag för två matcher per år.  Ska man skratta eller gråta?

#172 Hockey eller högstadium?

Leksands kommunpolitiker beslöt att lägga ned högstadieskolan i Insjön. Därigenom sparar man 2,5 miljoner kronor. På samma möte klubbade kommunpolitikerna igenom 33 miljoner kronor i stöd till ortens hockeylag. 

Leksands kommunalråd Ulrika Liljeberg (C) försvarade miljonstödet med att kommunen inte har någon egen ishall, utan istället hyr istid av Leksands IF. Så varför har kommunen ingen egen ishall? För att den såldes till Leksands IF för en krona, vilket miljöpartisten Eric Böwes påpekade. Den var då värd 35 miljoner kronor. Därefter har klubben fått ett investeringsbidrag på 15 miljoner. I maj 2011 beslöt också Leksands kommunpolitiker att öka driftsbidraget till klubben med en miljon per år till totalt 5,5 miljoner kronor. 

#173 Hockeyfeber i Mora

I Mora byggde man en ishall för skattepengar. Sedan sålde man den 2004 till hockeyklubben för en krona samtidigt som man lånade 18 miljoner till renoveringar. Sedan köpte man tillbaka ishallen – men inte för en krona, utan för 12 miljoner kronor. Samtidigt skrev man av nästan hela lånen. Dessutom måste skattebetalarna betala ytterligare 14,5 miljoner kronor för att renovera ishallen. 

#175 Upp i det himmelsblå i Malmö

Den ursprungliga prislappen på Swedbank Stadion i Malmö var 398 miljoner kronor. Det blev 695 miljoner kronor. Swedbank Stadion byggdes tack vare ett ränte- och amorteringsfritt lån från skattebetalarna i Malmö på 145 miljoner kronor. Detta trots att Malmö FF är den rikaste fotbollsklubben i Sverige med ett eget kapital på 109,5 miljoner 2011. 2012 ökade MFF sin ägarandel i arenan från 25 till 75 procent. Därigenom sparar man 15 miljoner kronor varje år. Köpet var möjligt tack vare en kommunal borgen på 43,5 miljoner kronor. 

#176 En bra vecka för Percy Nilsson

En bra vecka börjar med att man köper en bit mark av Malmö kommun för 250 miljoner kronor och slutar med att man säljer samma bit mark för 570 miljoner kronor. I alla fall om du heter Percy Nilsson.

Pengarna använde Percy Nilsson till att  bygga sin nya arena i Hyllie utanför Malmö. Här spelar hockeylaget Malmö Redhawks sina matcher. Dessutom subventionerar kommunens skattebetalare varje år konserter och andra evenemang i arenan med miljonbelopp. 

#177 Knallarna i Borås

IF Elfsborg spelar sedan 2005 på plastgräset på Borås Arena. På gamla Ryavallen var Elfsborg ett medelmåttigt allsvenskt lag, men numera är laget seriens kanske stabilaste topplag. Borås Arena byggdes på mark som skänktes av kommunen, med 80 miljoner kronor i kommunal borgen. Arenan ägs av idrottsföreningen, men drivs av kommunen med ett kalkylerat underskott varje år om 4,5 miljoner kronor. En del av finansieringen var att kommunens fastighetsbolag köpte en läktardel för 30 miljoner kronor.

#179 Kommunsveriges Grekland ville låna till fotboll

Borlänge kommun har misslyckats med att hålla driftsbudgeten tio av de tolv senaste åren och har kallats Kommunsveriges Grekland. 2013 beslutade kommunen att låna 50 miljoner kronor för att renovera Domnarvsvallen där fotbollslaget Brage spelar.

– Folk arbetar åtta timmar om dagen, sover åtta timmar om dagen. Övriga åtta timmar ska också fyllas med något, försvarar Lars Ingvarsson (FP) satsningen.

– Det måste vara livskvalitet att bo i Borlänge. Socialdemokraterna fyllde i:
– Det skä va gött å leva i Bålänge.

Senast Brage spelade i Allsvenskan var 1993. 2013 åkte laget ur Superettan efter en katastrofal säsong. Därmed blev det paus i renoveringsplanerna.

#180 "Jag har ingen lösning för hur det ska finansieras"

I januari 2012 klubbade politikerna i Ystad igenom att bygga en ny arena för 500 miljoner kronor. Beslutet fattades trots att 15 miljoner kronor om året saknas till driften. . Det kan krävas skattehöjningar. Arenan ska vara klar 2016 och också innehålla ett äventyrsbad. 

– Jag har ingen lösning för hur det ska finansieras, medgav kommunalrådet Kristina Jönsson (M).

#181 Dyr arena – höjd skatt i Kristianstad

I januari 2007 beslöt Kristianstad kommun att bygga en ny arena för 250 miljoner kronor. Bara ett halvår senare var byggkostnaden uppe i 330 miljoner kronor. Dessutom kostar det 30 miljoner kronor om året att driva arenan. 2013 beslöt kommunen att höja skatten  för medborgarna med 60 öre per hundralapp. Kristianstad har därmed en av Skånes högsta kommunalskatter. 

#182 Dubbelt så dyr bandyhall i Vänersborg

2008 började kommunen i Vänersborg att bygga en bandyhall som sades kosta 140 miljoner kronor. Slutnotan hamnade istället på 270 miljoner kronor. Revisorerna var tydliga i var felet låg:

”Barn- och ungdomsnämnden har brustit avseende planering, ledning, styrning, uppföljning och kontroll.”

Underskottet på 26 miljoner förra året motsvarar ungefär 700 kronor per invånare i kommunen, rapporterar Sveriges Radio.

– Jag har gett råd till ett antal bandykommuner: Välkomna hit om ni vill ha tips på hur man inte ska göra om man bygger en bandyhall, säger Gunnar Lidell, kommunstyrelsens ordförande i Vänersborg.

#183 Det skulle ju inte kosta något i Sandviken

Sandvikens enorma inomhusarena byggdes och skänktes till kommunen av Göranssonska stiftelserna. Den skulle sedan gå runt utan hjälp från skattebetalarna.

Facit blev en halvtom arena som kräver att kommunen skjuter till minst åtta miljoner kronor om året. I fjol var underskottet tolv miljoner kronor. Samtidigt har kommunen skurit ned på skola och handikappomsorg och lagt investeringar i bland annat gatubelysning på hyllan.

Hemmalaget Sandvikens AIK varit nära att uteslutats ur högsta serien i bandy på grund av dålig ekonomi. Man har bland annat räddats av en ”bonus” från kommunen på 400 000 kronor. 

#184 Nästan ditt livs bästa affär

Luleå kommun sålde Coop Arena till Luleå Hockey för 260 miljoner kronor. Samtidigt lovade kommunen att investera 186 miljoner kronor för att rusta upp arenan. Dessutom lovade Luleå kommun att hyra arenan för 27 miljoner kronor per år – i 30 år.

Var fick hockeyklubben 260 miljoner kronor ifrån? Man tog ett banklån. Som kommunen betalar amorteringar och ränta på, som en del av hyran.

Låter det för bra för att vara sant? Det var det också. Nya regler skulle betyda att Luleå kommun skulle få betala in 60 miljoner kronor i moms till staten om de sålde arenan. Pengar som de ju aldrig skulle fått in.

Istället lovade kommunen ett årligt driftbidrag till hockey- klubben på 9,1 miljoner kronor. Dessutom skulle kommunen betala renoveringen för 186 miljoner kronor (varav 30 miljoner skulle gå till restauranger och loger). 

#186 Brottarna får svettas någon annanstans i Falkenberg

Den skulle ha stått klar 2006 och ha kostat 50 miljoner kronor. När Falkhallen invigdes 2010 var sluträkningen runt 165 miljoner kronor. Då fick man ändå ingen bastu för pengarna, vilket ställt till det för brottarna. Istället får de svettas bort sina överflödiga hekton i Grand Hotels bastu. I budgeten för 2007 höjde Falkenberg kommunalskatten med 82 öre.

#187 Arenafeber i Östersund

Få kommuner har lika hög arenafeber som Östersund. De senaste åren har man byggt en ishall för 260 miljoner kronor, en skidskyttestadion för 55 miljoner kronor, en fotbollsarena för 86,5 miljoner kronor och ett äventyrsbad för 70 miljoner kronor – som dessutom behöver renoveras för ytterligare 50 miljoner kronor.

Samtidigt har kommunen inte råd med gatubelysning. 

#194 Bra med glädjekalkyler i Lund

Multiarenan ”Färs & Frosta” i Lund skulle kosta  80 miljoner kronor. Det blev till slut 140 miljoner, varav kommunen stått för närmare hundra.

Dessutom har Lunds skattebetalare tvingats gå in och täcka löpande underskott – sammanlagt tre miljoner kronor 2009 och ytterligare fem miljoner kronor 2010. Det senare året gick kommunens ekonomi back med 50 miljoner kronor.

– Jag tycker det var kloka människor som drev fram att vi fick en arena och gjorde lite glädjekalkyler, annars hade vi inte varit här, kommenterade arenachefen Berne Nilsson med ett skratt. 

#198 Iskalla Örebro

Örebro Hockey gick för första gången upp i Elitserien 2013. I takt med hockeylagets framgångar har kommunen satsat pengar. Från början handlade det om en investering på 60 miljoner kronor. Det blev mer än dubbelt så mycket: 129 miljoner kronor. Behrn Arena, som hockeyhallen numera heter, sägs kosta skattebetalarna 10-12 miljoner kronor om året. Örebro Hockey betalar 2,5 miljoner kronor i hyra.

Trots det kommunala stödet blev Örebro Hockey näst sist i SHL och tvingas nu kvala för att överleva.

Nationalarenan och Stockholmsarenan

Det här är bara några av exemplen på hur arenafebern rasar i vårt land. Tipsa mig gärna om fler.

De två största arenabyggena är förstås den nya Nationalarenan i Solna och Stockholmsarenan. Det är oklart hur dessa affärer kommer att sluta, men en sak är i alla fall klar: skattebetalarna står för risken.

Hoppbackar, skidtunnlar, inomhusskidbackar, bowlinghallar, äventyrsbad...

Arenafebern drabbar de flesta idrotter. I min bok har jag samlat exempel på kommuner som satsat på skidtunnlar, inomhusskidbackar, bowlinghallar, äventyrsbad och annat – satsningar som ofta slutar med att det blir dyrare än utlovat för skattebetalarna.

Paradexemplet är kanske hoppbackarna i Falun. Notan för renoveringen av dem är nu uppe i 200 miljoner kronor, enligt Dalarnas Tidningar. Totalt har förberedelserna för skid-VM hittills kostat 260 miljoner kronor, och summan väntas stiga till minst 300 miljoner kr. Läs mer om Faluns satsningar på skid-VM här. 

Det är dags att säga nej

Arenafebern kommer inte att ge med sig med om vi bara tar det lugnt. Det här är en allvarligare sjuka än så.

Vi skattebetalare måste säga nej, säga det ofta och säga det högt. Under de kommande sex månaderna lyssnar kommunpolitikerna mer än någonsin. Ska skattepengar gå till elitidrott – trots att forskningen visar att det är slöseri? Saknas det verkligen inga pengar i den kommunala kärnverksamheten? Eller i medborgarnas fickor?

Du kan hjälpa till genom att sprida den här artikeln. Tack.

Forskning visar att skattepengar till elitidrott är slöseri

– Hittills finns det inget som tyder på att bidragen till lag i Svenska hockeyligan och fotbollsallsvenskan kan motiveras med att det är bra för kommunal tillväxt, säger doktoranden Emelie Värja till TV4 Nyheterna Örebro.

Hon har gjort en mycket intressant studie av de ekonomiska konsekvenserna av att stötta elitidrott med skattepengar. Resultaten borde överraska många kommunpolitiker. 

Läs hela studien här.

Sponsrar "Vitt skräp" för att sätta kommunen på kartan

Borlänge har under många år försökt tvätta bort stämpeln som "Sveriges Chicago". Brottslighet vill ingen kommun vara känd för.

Nu vill kommunen sponsra inspelningen av gangsterfilmen "Vitt skräp" med 250.000 kronor. Näringslivschefen tror att det kan "skapa en känsla av stolthet bland invånarna" och att "det är roligt att sätta staden och regionen på kartan".

Varför vill man spela in gangsterfilmen just i Borlänge? Dalarnas Tidningar frågade producenten:

Borlänge har tidigare haft ryktet att vara en stad med mycket kriminalitet. Känner du till det?

– Ja, jag jobbar ju med crime och research. Men brottsligheten har väl gått ned? Vi är inte rädda att åka dit. Det ska bli kul.

Lycka till. Hoppas att det går bättre för Borlänge än för Karlstad, som sponsrade dokusåpan ”Wermland Forever” med 150.000 kronor för att att inte bara förknippas med ”skog och Bengt Alsterlind”.

Första avsnittet bjöd på underlivsrakning. Kommunens egen utvärdering visade att serien inte kan ”anses ha gett Karlstad ett positivt pr-värde. Tvärt om fick Karlstads kommun mycket negativ publicitet under två månaders tid.”

"Det går inte att säga att det inte finns pengar"

Faluns satsning på skid-VM skulle kosta 80 miljoner kr. Det skulle sätta kommunen på kartan. Notan är nu uppe i 300 miljoner kr. Samtidigt är ventilationen undermålig i 22 av 29 skolor.

Läs Jens Runnbergs krönika om varför han är beredd att lyssna på alla politiska argument om varför miljön i skolan i Falun är som den är utom ett:

Det där om att det inte skulle finnas några pengar.

Mellomigrän och arenafeber

Har du flyttat till en kommun för att den arrangerat en delfinal i Melodifestivalen? Kommer man ens ihåg vilka kommuner som var värdar i fjol – eller åren före det?

Årets städer lägger upp till 2,1 miljoner kronor var på att vara värdar för Melodifestivalen, rapporterar SvD. 

I Lidköping som lägger mest kommer artisterna bland annat att få "en goodiebag med lokalproducerade varor", och i Örnsköldsvik kommer en "pop-up-orkester" att spela här och där utan förvarning.

En sådan där "goodiebag" skulle jag gärna få till Slöserimuseet...

De riktigt stora kostnaderna står så klart arenafebern för.

– Kommunerna har en tävling om vilken stad som är bästa eventstaden. Alla de här krafterna har bidragit till att nya arenor tillkommit, och alla som har en ny arena vill så klart ha dit melodifestivalen, säger Thomas Hall, nöjeschef på SVT.

Men vad är det egentligen som gör att folk vill flytta till en kommun? Som Andreas Bergh konstaterar i en annan artikel i SvD idag

– Ett tydligt fokus på tillgänglighet och kvalitet i barnomsorg, skola och äldreomsorg vore ett bättre sätt att skapa positiva associationer kring en kommun.

Kommunala kramar för 150.000 kr

För att locka invånare till kommunen satsar Laholm 150 000 kr på en kramkampanj. Premiären sker idag på bomässan i Halmstad.

– Skulle någon eller några flytta hit för att detta är avgörande så har vi ju tillbaka de pengarna, säger Reino Jacobsson, enhetschef på kommunikationsenheten i Laholm till SVT.

Laholm har en stolt tradition att försvara på mässor i Halmstad.   Tack vare en tävling där man skulle kasta hatt fick Laholms monter pris för näst bästa monteraktivitet på Tillväxtmässan i Halmstad 2011. Det var inte vilka hattar som helst, utan de berömda tänkarhattarna  som kostat 300 kronor styck. 

Tänkarhattarna i olika färger skulle hjälpa  kommunens chefer atttänka bättre. Satt de på huvudet när man kom på idén om kommunala kramar?

Lekfull hälsning från EU-parlamentet

Europaparlamentets WebTeam har skickat en hälsning. Undrar om det är så tomt och tyst för att resten av Europaparlamentet befinner sig i Strasbourg?

Att EU-parlamentarikerna med personal byter arbetsplats varje månad är lika konstigt som det låter. Flyttarna mellan Bryssel och Strasbourg kostar två miljarder kronor om året och skapar utsläpp på 19.000 ton koldioxid.

Inte minst Frankrike blockerar en lösning, eftersom man inte vill att Strasbourg ska försvinna från kartan. Vore inte en kompromiss att förvandla Europaparlamentets påkostade byggnad till ett europeiskt slöserimuseum? Det skulle säkert skapa mycket uppmärksamhet.

Jag fick ett brev om massagetvålar

Jag fick ett brev från en läsare med en fakturakopia på 3.000 flygfraktade massagetvålar. Det här är en historia med både skyskrapor, hästar och bristande demokrati.

Vara Horse Center skulle inte bara sätta kommunen Vara på kartan. Satsningen skulle också ge 300–400 nya arbetstillfällen, 500 nya kommuninvånare och en företagsby med uppemot 50 nya företag. Anläggningen skulle se ut som "En vidsträckt kulle vid foten av en jättelik sten." Stenen i fråga var ett 70 meter högt torn med hotell, konferens och spa med utsikt över Kinnekulle och Vänern.

Det beskrevs som "den största satsning inom svensk ridsport som gjorts på över 100 år”. Det bidde massagetvålar.

Två år efter att drömmarna presenterats 2006 hade man gjort av med åtta miljoner kr i projektet. En hel del kom från EU, och annat från kommunen. För pengarna fick man bland annat 3.000 flygfraktade massagetvålar med logotypen "Vara Horse Arena".

Den påkostade marknadsföringen övertygade dock inte alla.  Några medborgare överklagade planerna till Länsrätten, som i sin tur slog fast att Vara Horse Arena inte kunde "anses vara en kommunal angelägenhet av allmänt intresse".

Motgångarna fortsatte när Länsstyrelsen upphävde detaljplanen eftersom kommunen hoppat över ett viktigt steg i den demokratiska processen. 

Vara Horse Center var tänkt att byggas i orten Larv.  Det är inget larv.

Testkör dimmaskin på Slöserimuseet

Nu har mina PRAO byggt upp en rondell med dimmaskin på Slöserimuseet. Ni minns säkert historien om hur dimman i rondellen skulle ge Landskronas infart ett trolskt intryck. I stället skymde den sikten och gjorde vägbanan ishal. Prislapp för dimmaskinen som fick stängas av efter att ha använts två gånger: 200 000 kronor.

 Nu är dimmaskinen i Landskrona igång igen – men utan så mycket dimma. På Slöserimuseet sparar vi inte på röken.

Fyra miljoner för litet skisser och hockey

Krisdrabbade Örnsköldsviks kommun lånade ut fyra miljoner till Modo Hockey för att de skulle kunna bygga ett hockeymuseum. Idén kom efter en studieresa till Manchester United. I Nolaskogs är det inte långt från tanke till handling, och två månader senare var lånet verklighet.

 Nu visar det sig att miljonerna istället gått till att täcka de svarta hålen i Modos ekonomi.

– Det hade blivit väldigt besvärligt för Modo om de inte fått lånet, säger en källa till Örnsköldsviks Allehanda.

Hockeyklubbens årsredovisning visar att man den 30 april hade 1,4 miljoner kr i kassan – det vill säga efter att kommunen betalat ut fyra miljoner kr.

Har de gått till bygget av ett hockeymuseum? Nej, klubbens VD säger så här:

– Projektet lever, men är inte konkretiserat, finns på skiss- och idéstadiet.

Tre månader före att kommunfullmäktige beviljade lånet till Modo klubbade man igenom 725 miljoner kr i stöd till det krisdrabbade kommunala bolaget Övik Energi.

Det verkar som om Örnsköldsviks politiker skulle kunna få jobb på banken Lehman Brothers. Nej just ja, den har ju gått i konkurs.

PS: Så sent som för två år sedan köpte kommunen Modohallen för tio miljoner kr för att rädda klubbens ekonomi.

Sätta på kartan

Det är ju viktigt för många kommuner att hamna på kartan, så jag tänkte hjälpa dem med det. 

Kommunsveriges Grekland lånar till fotboll

Borlänge kommun har misslyckats med att hålla driftsbudgeten tio av de tolv senaste åren, och har kallats Kommunsveriges Grekland

Nu lånar kommunen 50 miljoner kronor för att renovera Domnarvsvallen, där fotbollslaget Brage spelar.  

– Folk arbetar åtta timmar om dagen, sover åtta timmar om dagen. Övriga åtta timmar ska också fyllas med något, försvarar Lars Ingvarsson (FP) satsningen.

– Det måste vara livskvalité att bo i Borlänge.

Brage spelade senast i Allsvenskan 1993.  I skrivande stund ligger laget sist i Superettan med en vinst på 15 matcher.

Fullmäktigebeslutet har nu överklagats av en medborgare som anser att beslutet strider mot kommunallagens krav på; god hushållning med allmänna medel.

– Det är inte en kommunal angelägenhet att säkerställa möjligheten till att bedriva elitfotboll, menar Borlängebon.

En OS-ansökan för att sätta Sverige på kartan?

I kväll ska planerna på en ny svensk ansökan om OS presenteras. Kostnaderna för att sätta Sverige på kartan beräknas till 15-20 miljarder, varav skattebetalarna ska garantera hälften.

Om nu kalkylerna håller. När Brasilien tilldelades VM i oktober 2007 skulle det enligt dåvarande förbundsordförande Teixeira inte kosta en skattekrona. Nu är notan snart uppe i svindlande 100 miljarder kronor och mer kommer det att bli, skriver Torbjörn Sandblad på SvenskaFans. De skenande kostnaderna har fått hundratusentals brasilianare att demonstrera. Ett av slagorden:

Jag bryr mig inte om VM, jag vill ha hälsa och utbildning .

Till och med superstjärnan Romario protesterar mot arenafebern:

Pengarna som spenderades på att bygga Mane Garrincha Stadium i Brasilia kunde användas till att bygga 150 000 hem för familjer med låg inkomst. Men nej, vi spenderar cirka 4.3 miljarder kronor på en arena. Är den vacker? Ja. Är den praktisk? Inte direkt.

Under protesterna har några brasilianare har bett Sverige att skicka svenska politiker eftersom deras egna inte håller måttet.  

Tja. Här hemma i Sverige har kostnaderna för skid-VM i Falun skenat från utlovade 80 miljoner kronor till 300 miljoner kronor. 

Och med tanke på att nästa års vinter-OS i ryska Sotji beräknas kosta  300 miljarder kronor låter den svenska kalkylen på 15–20 miljarder som en glädjekalkyl.

Sverige har sökt om såväl vinter- som sommar-OS ett antal gånger under de senaste trettio åren. Ingen gång har det varit framgångsrikt. När Stockholm senast ansökte om OS kostade kampanjen 130 miljoner kronor. 

80 miljoner kr blev 300 miljoner kr

Jag har tidigare rapporterat om Faluns dyrbara satsning på skid-vm för att sätta kommunen på kartan, där man bland annat ska renovera hoppbackarna för 100 miljoner kronor. 

Med två år kvar visar det sig nu att kalkylerna farit all världens väg.  I maj 2011 beräknades den totala satsningen till 80 miljoner kronor. Nu ser det ut att bli... 300 miljoner kronor. 

 – Det var ett första riktvärde vi presenterade, och det var olyckligt att vi hamnade på en sådan låg nivå. Men delvis byggde den summan på felaktiga antaganden från vår sida, det är bara ett erkänna, kommenterar kommunalrådet Johnny Gahnshag. 

Vad sade samma kommunalråd i maj 2011, när kalkylen var 80 miljoner kr?

 – Hade vi lyssnat till alla önskemål som finns, hade vi nog behövt en investeringsbudget på närmare 320 miljoner. Många vill ha så mycket som möjligt.

Tja, knappt två år senare verkar många ha fått sina önskemål uppfyllda. Frågan är vad Faluborna som får betala för kalaset tycker. Och, om Falupolitikerna gjort hållfastare kalkyler i fall det var deras egna pengar de investerade.

Kommunalt dopad annandagsidrott

I dag kommer närmare trettiotusen svenskar att gå på annandagsbandy. Det är en gammal tradition, som också spritt sig till hockeyn och handbollen. Tyvärr kommer flera av lagen som spelar i dag att vara ekonomiskt dopade med skattepengar.

I Vänersborg tar hemmalaget emot Villa-Lidköping i en nybyggd bandyhall. Den skulle kosta 140 miljoner kronor, men slutnotan landade på 270 miljoner kronor.

I Sandviken tar man emot Västerås SK. Hemmalagets enorma inomhusarena skulle gå runt utan hjälp från skattebetalarna. Facit blev en halvtom arena som kräver att kommunen skjuter till åtta miljoner kronor om året.

I Växjö tar Lakers emot Luleå. Här har kommunen lånat ut 256 miljoner kronor till hockeylaget. Amorteringarna har varit blygsamma, och klubben kommer att få mer i bidrag än man behöver betala tillbaka. Gästande Luleå har sin egen arenaaffär. Kommunen sålde arenan till hockeylaget för ett par år sedan, men utlovade samtidigt ett årligt driftbidrag om 28 miljoner kronor. I trettio år.

Det kanske allra tydligaste exemplet är Leksands IF, som leder Hockeyallsvenskan. När laget gästar Södertälje i morgon betalar skattebetalarna spelarnas löner. Bokstavligt talat. Anledningen är att klubben ansökt om rekonstruktion, på grund av 150 miljoner kronor i skulder och då träder den statliga lönegarantin in.

Miljonskulderna har folkets lag dragit på sig trots att klubben fått ekonomiskt stöd från Leksands kommun under många år.

Kan misskötseln bero på att klubben räknar med att kommunpolitikerna ska rädda den gång på gång eftersom hockeylaget är så viktigt för Leksands rykte? Är det en bra morot för klubben att förbättra sig?

Det finns en parallell till den stora finanskrisen världen fortfarande lider av. En av krisens orsaker var att amerikanska politiker ansåg att vissa banker var för stora för att få gå omkull - too big to fail. Varje gång bankerna hamnade i kris kunde de räkna med stöd från skattebetalarna. Är det konstigt att de gjorde dåliga affärer, när de visste att någon annan skulle ta notan om det gick illa?

Fotbollen har också drabbats av arenafebern. Årets seriesegrare Elfsborg spelar på en arena, som byggdes på mark som skänktes av kommunen, med kommunal borgen och subventionerad drift. Malmö FF spelar på en arena som byggts med ett ränte- och amorteringsfritt lån från skattebetalarna i Malmö på 145 miljoner kronor. Och så vidare.

Viljan att sätta kommunen på kartan med hjälp av ett framgångsrikt idrottslag har fått kommunpolitikerna att vara ovarsamma med skattebetalarnas pengar. Glädjekalkyler gör det lättare att övertyga medborgarna om att satsa på arenabyggen. Det är tacksamt att klippa bandet till ett nybyggt luftslott, när någon annan betalar.

Men är det kommunal kärnverksamhet att hålla elitidrottsklubbar under armarna? Samtidigt som skolor, fritids och äldreboenden drabbas av besparingar?

Och hur länge kan Hockeyförbundet och de andra specialförbunden acceptera att vissa lag blivit beroende av subventioner från skattebetalarna? Det går inte ihop med de krav man ställer på att klubbarna ska ha en sund och god ekonomi.

Det europeiska fotbollsförbundet UEFA har satsat på så kallat Financial Fair Play, eller ekonomiskt rent spel. I förra veckan stängdes spanska Malaga av från Europaspel, eftersom de inte haft råd att betala spelarlöner och skatter. Tanken är att en klubb som inte gör rätt för sig ekonomiskt gynnas sportsligt, på konkurrenternas bekostnad.

När domarna blåser till spel i dag är det flera lag som är beroende av kommunala krediter. Vi vet inte hur elitserierna i bandy och hockey skulle sluta om det vore annorlunda. Detsamma gäller allsvenskan i fotboll och andra idrotter.

Bandyportföljer i all ära, men det stora missbruksproblemet på annandagsidrotten är kommunal doping.

Lästips: Den Osynliga Handen om idrott och pengar

Ska skattepengarna gå till hockey eller skola?

Leksands kommunpolitiker ska lägga ned högstadieskolan i Insjön. Därigenom sparar man 2,5 miljoner kronor.

På samma möte klubbade kommunpolitikerna igenom 33 miljoner kronor i stöd till ortens hockeylag.

Vad är kommunal kärnverksamhet? Hockey eller skola?

Det märkliga med Leksands IF är att klubben är ett av hockey-Sveriges största publiklag. Få andra lag har lika trogen hemmapublik – och få andra lag är lika populära på bortaplan.

Men trots populariteten går klubben med förlust år efter år.

Kan misskötseln bero på att klubben räknar med att kommunpolitikerna ska rädda den gång på gång – eftersom hockeylaget är så viktigt för Leksands rykte? Är det en bra morot för klubben att förbättra sig?

Leksands kommunalråd Ulrika Liljeberg (C) försvarade igår miljonstödet med att kommunen inte har någon egen ishall, utan istället hyr istid av Leksands IF.

Så varför har kommunen ingen egen ishall? För att den såldes till Leksands IF för en krona, vilket miljöpartisten Eric Böwes påpekade.

Den var då värd 35 miljoner kronor. Därefter har klubben fått ett investeringsbidrag på 15 miljoner. I maj 2011 beslöt också Leksands kommunpolitiker att öka driftsbidraget med en miljon per till klubben till totalt 5,5 miljoner kronor.

Det lokala partiet Bygdepartiet är tveksamt till miljonrullningen, och ifrågasätter också om kommunen verkligen kan ge miljonstöd till ett aktiebolag.

Kommunfullmäktige har tidigare beslutat om ett årligt miljonstöd till Leksands Idrottsförening i form av ett föreningsbidrag. I verkligheten har dock pengarna gått rakt in i bolaget LIF Hockey AB.

När Dalarnas Tidningar/Falu-Kuriren senare försöker få ett rakt svar om detta förfarande verkligen är okej, säger kommundirektören Göran Wigert:

– Det är inte kommunens sak att lägga sig i hur föreningen använder sina pengar.

Men om det är okej att flytta pengar så spelar det ju ingen roll om kommunen kallar det föreningsbidrag?

– Jag har inga fler kommentarer i det här ärendet då jag inte vet vad som gäller.

Jag är född och uppvuxen någon mil från Leksand. Personligen tycker jag att det är en av de bästa platserna i Sverige man kan bo på. Naturen är vacker, människorna är vänliga och flera företag blomstrar.

Ett av mina livs starkaste idrottsminnen är när Leksands IF förlorade semifinalen mot Färjestad 1997, och när klubben åkte ut Elitserien några år senare åkte jag till hockeyladan i Nyköping för att heja fram laget från ståplats.

Att Leksands IF har betytt mycket för samhället Leksand genom året är klart. Men kommer laget att ha en positiv eller negativ betydelse för kommunen i fortsättningen? Om klubben blir en kvarnsten som gör att kommunen måste lägga ned skolor?

Subventionerade SM-guld?

I dag avgörs det om IF Elfsborg eller Malmö FF blir svenska mästare i herrfotboll. Bägge lagen är värdiga mästare sett till spelet på plan. Oavsett vilket lag som vinner finns dock risken att kommunal doping spelat in.

IF Elfsborg spelar sedan 2005 på plastgräset på Borås Arena. På gamla Ryavallen var Elfsborg ett medelmåttigt allsvenskt lag, men numera är laget seriens stabilaste topplag. Borås Arena byggdes på mark som skänktes av kommunen, med 80 miljoner kronor i kommunal borgen. Arenan ägs av idrottsföreningen, men drivs av kommunen med ett kalkylerat underskott varje år om 4,5 miljoner kronor. En del av finansieringen var att kommunens fastighetsbolag köpte en läktardel för 30 miljoner kronor. Källa: Svensk Elitfotboll

Malmö FF spelar sedan 2009 på den nybyggda fotbollsarenan Swedbank Stadion. Arenan är finansierad med ett ränte- och amorteringsfritt lån från skattebetalarna i Malmö på 145 miljoner kronor. Detta trots att Malmö FF är den rikaste fotbollsklubben i Sverige med ett eget kapital på 109,5 miljoner 2011. Andra säsongen på Swedbank stadion vann MFF SM-guld, och efter fjolårets fjärdeplats har man chansen på serieseger i år igen.

Varken IF Elfsborg eller Malmö FF är några undantag i idrotts-Sverige. Viljan att sätta kommunen på kartan med hjälp av ett elitlag är stark hos många lokalpolitiker. Ju finare furstendöme, desto finare furste.

Lästips: http://osynligahanden.blogspot.se/2010/06/pressar-kommunala-subventioner-malmo.html och http://osynligahanden.blogspot.se/2011/03/mff-del-4-vilken-vag-styrs-man-ut-pa.html

Norrtälje kommun eldade upp 93.000 kr

Drygt 93.000 kr sprängdes i luften när Norrtälje kommun skulle sätta kommunen på kartan. Det var kostnaden för specialeffekter när ett nytt badhusbygge påbörjades.

– Vår bedömning är att det är värt pengarna. Det är viktigt att uppmärksamma starten av stora projekt, säger näringslivschefen Dan Löfgren till Norrtelje Tidning.

Och visst, kommunen lyckades ju i alla fall skapa uppmärksamhet. Inte lika mycket som när Gudrun Schyman eldade upp 100.000 kr, men ändå.