Vad gör polisen istället för att lösa brott?

Undrar du vad polisen gör istället för att lösa brott? 

Kanske fyller de i en rapport i polisens nya IT-system "PUST". Enligt Computer Sweden tar det flera timmar att skriva en enkel rapport som tidigare tog 10-20 minuter att genomföra.

Det nya systemet är svåranvänt, fullt med buggar och dessutom inte anpassat för polisens verksamhet. Det har hittills kostat 126 miljoner kronor och beräknas kosta 50 miljoner ytterligare fram till årsskiftet. Någon prognos för totalkostnaden finns inte, men 300 miljoner kr har nämnts.

Från början var dock entusiasmen stor. 

Glömde säga upp polisstationen

Polisen i Malmö flyttade polisstationen i Rosengård till nya lokaler i mars 2013. I flyttröran glömde man dock bort att säga upp kontraktet på den gamla polisstationen.

Fram till oktober 2014 beräknas polisen få betala 1,5 miljoner kr i hyra. För ingenting. 

– Det är naturligtvis inte bra men det rör sig om den mänskliga faktorn, säger ekonomidirektören. 

Samtidigt går polisområdet i Malmö med uppemot 20 miljoner kr i underskott. 

Drömmen om en statlig plastcykel

Igår hade jag besök av två femteklassare som gjorde sin PRAO hos mig. En av deras uppgifter blev att ta reda på historien om plastcykeln Itera.

Itera var en dröm förverkligad med statligt stöd. Några ingenjörer på västkusten hade fått idén att konstruera en cykel helt och hållet i plast – växlar, kedja, däck, ja allt. De sökte upp Statsföretag som pumpade in sex miljoner i utvecklingsprojektet, samtidigt som en fabrik i Vilhelmina fick skattepengar för att tillverka cykeln.

Uppmärksamheten var enorm vid lanseringen 1982. Hundratusentals svenskar sade sig vara intresserade. Det vara bara ett problem. Plastcykeln var ingen bra idé i verkligheten.

Den var svajig, kantig och tung.  Plasten höll inte. Färgerna var fula. När den dessutom var dyrare än en vanlig cykel var floppen ett faktum.

1985 slutade Itera att tillverkas. Eftersom den inte rostar finns det fortfarande ett stort antal kvar. De är vanligare i ladorna än på vägarna. Så snart det dyker upp en till salu i närheten av Dalarna ska jag skaffa en till Slöserimuseet.

Intervjuad av PRAO

De bägge femteklassarna som gjort sin PRAO hos mig idag avslutade med att göra en kort intervju om uppdraget som Slöseriombudsman. Vilken utbildning krävs det till exempel?

Testkör dimmaskin på Slöserimuseet

Nu har mina PRAO byggt upp en rondell med dimmaskin på Slöserimuseet. Ni minns säkert historien om hur dimman i rondellen skulle ge Landskronas infart ett trolskt intryck. I stället skymde den sikten och gjorde vägbanan ishal. Prislapp för dimmaskinen som fick stängas av efter att ha använts två gånger: 200 000 kronor.

 Nu är dimmaskinen i Landskrona igång igen – men utan så mycket dimma. På Slöserimuseet sparar vi inte på röken.

Prao hos Slöseriombudsmannen

Idag har jag förmånen att ha två femteklassare som praoar hos mig.

Deras första uppgift är att göra litet research om den klassiska plastcykeln Itera.

Het diskussion på Facebook

Diskussionen på www.facebook.com/sloseriombudsmannen är het efter nyheten om att Kristianstads kommun betalar 500.000 kr per år för att köra mat i taxi mellan två äldreboenden. Avståndet är 110 meter.

I skrivande stund har 666 personer delat inlägget, och hundratals kommenterat det.

En halv miljon för att köra mat 110 meter

Läs mer här och här. 

Inspiration till museet

Passade på att besöka Flygmuseet i Ängelholm för att få litet inspiration till Slöserimuseet. Kanske några skyltdockor för att återskapa festen i Blå Hallen med dyrbara heliumballonger? Kanske till och med JAS passar in?

Vill du se vad du betalat för?

Socialstyrelsen har som sagt lagt 1,5 miljoner kronor på att ta fram en ny logotyp – för att sedan istället byta färg på den befintliga från röd till blå.

Jag blev nyfiken på vad skattebetalarna fått för pengarna, och hörde av mig till Socialstyrelsen för att få se förslaget till ny logotyp.

De blev inte så glada. 

Nu är inte jag jurist, men som jag läser Tryckfrihetsförordningen gäller något annat. Jag svarade Socialstyrelsen så här: 

Fyra miljoner för litet skisser och hockey

Krisdrabbade Örnsköldsviks kommun lånade ut fyra miljoner till Modo Hockey för att de skulle kunna bygga ett hockeymuseum. Idén kom efter en studieresa till Manchester United. I Nolaskogs är det inte långt från tanke till handling, och två månader senare var lånet verklighet.

 Nu visar det sig att miljonerna istället gått till att täcka de svarta hålen i Modos ekonomi.

– Det hade blivit väldigt besvärligt för Modo om de inte fått lånet, säger en källa till Örnsköldsviks Allehanda.

Hockeyklubbens årsredovisning visar att man den 30 april hade 1,4 miljoner kr i kassan – det vill säga efter att kommunen betalat ut fyra miljoner kr.

Har de gått till bygget av ett hockeymuseum? Nej, klubbens VD säger så här:

– Projektet lever, men är inte konkretiserat, finns på skiss- och idéstadiet.

Tre månader före att kommunfullmäktige beviljade lånet till Modo klubbade man igenom 725 miljoner kr i stöd till det krisdrabbade kommunala bolaget Övik Energi.

Det verkar som om Örnsköldsviks politiker skulle kunna få jobb på banken Lehman Brothers. Nej just ja, den har ju gått i konkurs.

PS: Så sent som för två år sedan köpte kommunen Modohallen för tio miljoner kr för att rädda klubbens ekonomi.

Vejbystrandsmötet

Lyssnar på Philip Lerulf som inleder Vejbystrandsmötet. Philip har skrivit boken Balansakten, som är en svindlande berättelse om varför medborgarna i ett av världens rikaste länder knappt har några egna sparade pengar.

Jag kommer senare under mötet att tala om hur en oroväckande stor del av skatten, hushållens största utgift, slösas bort.

In i den skånska dimman

I kväll har jag tagit mig till Skåne för ett intressant möte i morgon om svenskarnas ekonomi. Ägnade flygresan till att dra upp filminspelningsrutter på Sverigekartan. Kiruna måste jag ju till, och Värmland, och... Det blir ett par veckors resande.

När jag sedan klev av planet hade någon vänlig själ slagit på den närliggande dimmaskinen i Landskrona så att hela nordvästra Skåne låg insvept i trolsk dimma. 

1,5 miljoner kr senare

Socialstyrelsen lade 1,5 miljoner kronor på att utveckla en ny grafisk profil. När den var klar stoppade man förslaget i malpåse. Istället fortsatte man att använda gamla logotypen, men med en skillnad. Den färgades blå istället för röd. Kostnad: 1,5 miljoner kronor.

Är det bara jag som är nyfiken på hur förslaget till ny logotyp såg ut? Jag ska försöka få tag på det. Tänker att det skulle passa bra på museet. 

Sätta på kartan

Det är ju viktigt för många kommuner att hamna på kartan, så jag tänkte hjälpa dem med det. 

Mina bidragsfår får gå till slakt

Fåren bräker utanför fönstret. De går och betar i ett dike i skuggan av ett träd. Lammen har lång, mörk ull och är så kallade Helsingefår. Eftersom de är utrotningshotade enligt EU kan jag söka bidrag för dem.

Det står på Stödguiden på Jordbruksverkets hemsida. Den vänder sig till dig som bor på landsbygden och funderar på att starta eller redan har ett företag. Det gäller ju mig. Jag bor 174 kilometer från landsbygdsdepartementet i Stockholm, och driver bland annat ett Slöserimuseum.

När jag skriver in Dalarna, Hedemora och Garpenberg får jag snabbt tips på 25 olika typer av bidrag jag kan söka.

Diket som lammen betar i heter något annat på bidragssvenska. Det är ett så kallat "linjeformat landskapselement" och ger bidrag. Att lammen betar i diket kallas "särskild skötsel av landskapselement" och ger ytterligare bidrag.

Eftersom Slöserimuseet är en satsning på besöks- och turistnäringen kan jag söka investeringsstöd, och museet tycks ha goda chanser att få bidrag från Leader-programmet.

Dessutom lockar EU med utvecklingsstöd till den dokumentär om slöseri med skattepengar som jag ska spela in. Det skulle vara något det.

Ingen vet exakt hur mycket företagsstöd som totalt delas ut varje år. Ingen vet heller vilken nytta skattebetalarna får för pengarna, som Sven-Olov Daunfeldt och Fabian Wallén konstaterar i sin bok Svenska citroner (Kalla kulor förlag).

Vad vi däremot vet är att när företagen har rätt till bidrag kommer fler av dem att lägga tid och energi på att söka bidrag istället för att utveckla affärsidén. De blir bidragsentreprenörer helt enkelt. Detsamma gäller statliga flygbolag, kommuner och andra.

Runt om i Sverige finns resterna av olika bidragsprojekt.

På gränsen mellan Norrbotten och Västerbotten finns en betongplatta på toppen av ett berg. Det skulle bli världens största älg men bidde en tumme.

På toppen av Luossavaara i Kiruna finns skelettet till ett lyxhotell. De som beviljade bidrag till projektet upptäckte inte att de som skulle bygga hotellet inte ägde marken det skulle stå på.

I Hallstahammar finns bara kulisserna kvar av det som skulle bli drömfabriken Hollyhammar. Notan för skattebetalarna blev 100 miljoner.

Jag surfar vidare på jordbruksverkets hemsida, och upptäcker att man kan få bidrag för att anlägga en våtmark, och sedan bidrag för att tömma den.

Trots att Stödguiden är skriven på lätt svenska känns det som om jag fastnat i en bidragsdjungel, och huvudvärken börjar komma. Vem har tid och ork till det här?

Visst kan man se bidragen som skatteåterbäring, men vad kostar rundgången? Varför kan vi inte få behålla pengarna från början istället, och själva välja vad de ska användas till?

Jag tror att de utrotningshotade fåren får gå till slakt istället.

Krönika i Dalarnas Tidningar 24/8

Oj då, jag glömde...

 Arbetsförmedlingens generaldirektör mobilsurfade för 281.000 kr. Hon glömde stänga av roamingen, rapporterar Aftonbladet.

Nu börjar Expedition Slöseri

Idag har jag börjat planeringen av höstens inspelningar på allvar. Efter några veckors semester är det bara att erkänna att jag längtade efter att få ta upp arbetet på nytt.

Huvudet och hjärtat är fulla av idéer om hur jag ska kunna jaga slöseri med skattepengar på bästa sätt. Boken 365 sätt att slösa bort dina skattepengar  ska skrivas klart och formges, Slöserimuseet ska öppnas för allmänheten och framför allt ska inspelningarna av filmen 1600 miljarder planeras och påbörjas.

Idag är det 398 dagar kvar till riksdagsvalet 2014.

Det är helt enkelt nu som Expedition Slöseri börjar på allvar. Och en expedition börjar självklart med att rita en karta. Den kommer att bli stor, väldigt stor... 

Kommunsveriges Grekland lånar till fotboll

Borlänge kommun har misslyckats med att hålla driftsbudgeten tio av de tolv senaste åren, och har kallats Kommunsveriges Grekland

Nu lånar kommunen 50 miljoner kronor för att renovera Domnarvsvallen, där fotbollslaget Brage spelar.  

– Folk arbetar åtta timmar om dagen, sover åtta timmar om dagen. Övriga åtta timmar ska också fyllas med något, försvarar Lars Ingvarsson (FP) satsningen.

– Det måste vara livskvalité att bo i Borlänge.

Brage spelade senast i Allsvenskan 1993.  I skrivande stund ligger laget sist i Superettan med en vinst på 15 matcher.

Fullmäktigebeslutet har nu överklagats av en medborgare som anser att beslutet strider mot kommunallagens krav på; god hushållning med allmänna medel.

– Det är inte en kommunal angelägenhet att säkerställa möjligheten till att bedriva elitfotboll, menar Borlängebon.

Ska man skratta eller gråta?

Med humorn som vapen tar vi oss an politiska frågor så som slöseri med skattepengar. Är det så tragiskt att du skrattar eller så hemskt att du gråter? 

Kom och mingla, lyssna och låt dig underhållas. 

På scen har vi: 

Aron Flam - Ståuppkomiker 
Martin Borgs - Slöseriombudsmannen 
Axel Palm - Politikextra
Lars Anders Johansson - Trubadur
SAMT Anna König Jerlmyr (M), Lorentz Tovatt (MP), Hannes Hervieu (C)

Datum: Onsdagen den 3 Juli
Tid: 22:00
Plats: Kharma

Anmäl dig på länken här!