Vi måste stoppa arenafebern nu

Nästan 50 stora idrottsarenor har byggts under 2000-talet. Sveriges kommuner får lägga ut över 400 miljoner kronor per år för att täcka underskotten. Det visar en kartläggning som Ekot gjort.

Grafik: Liv Widell, Sveriges Radio. Klicka på kartan för att öppna den i eget fönster.

Läs den meningen igen. Skattebetalarna får betala 400 miljoner kronor per år– bara för att täcka underskotten. Det här är ingen feber som kommer att gå över av sig själv. Det är fyra år sedan Philip Lerulf skrev rapporten Arenafeber. Nu måste något hända. 

Därför är jag glad att Sveriges Radio med sina resurser granskar detta. Arenafebern borde bli en valfråga i många kommuner. Inte minst eftersom ny forskning visar att stöd till elitidrott är slöseri. 

I min bok 365 sätt att slösa med dina skattepengar handlar en rad av exemplen om kommunpolitiker som drabbats av arenafeber i sin iver att sätta kommunen på kartan. Häng med på en tragikomisk rundresa i Sverige:

#12 Hopplösa Göteborgare

Nya Gamla Ullevi i Göteborg kostade omkring 366 miljoner kr istället för kalkylerade 180 miljoner kr. När arenan sedan invigdes började husen i området  gunga som vid ett mindre jordskalv. Arenan klarade helt enkelt inte av hoppande supportrar. För att lösa problemet installerade det kommunala bolaget Higab vibrationsdämpare. De beräknades kosta mellan fem och tio miljoner kronor. I slutändan kostade vibrationsdämparna tjugo miljoner kronor, men det var inte det värsta. Vibrationerna fanns fortfarande kvar. Lösningen blev att förbjuda supportrarna från att hoppa, med undantag för två matcher per år.  Ska man skratta eller gråta?

#172 Hockey eller högstadium?

Leksands kommunpolitiker beslöt att lägga ned högstadieskolan i Insjön. Därigenom sparar man 2,5 miljoner kronor. På samma möte klubbade kommunpolitikerna igenom 33 miljoner kronor i stöd till ortens hockeylag. 

Leksands kommunalråd Ulrika Liljeberg (C) försvarade miljonstödet med att kommunen inte har någon egen ishall, utan istället hyr istid av Leksands IF. Så varför har kommunen ingen egen ishall? För att den såldes till Leksands IF för en krona, vilket miljöpartisten Eric Böwes påpekade. Den var då värd 35 miljoner kronor. Därefter har klubben fått ett investeringsbidrag på 15 miljoner. I maj 2011 beslöt också Leksands kommunpolitiker att öka driftsbidraget till klubben med en miljon per år till totalt 5,5 miljoner kronor. 

#173 Hockeyfeber i Mora

I Mora byggde man en ishall för skattepengar. Sedan sålde man den 2004 till hockeyklubben för en krona samtidigt som man lånade 18 miljoner till renoveringar. Sedan köpte man tillbaka ishallen – men inte för en krona, utan för 12 miljoner kronor. Samtidigt skrev man av nästan hela lånen. Dessutom måste skattebetalarna betala ytterligare 14,5 miljoner kronor för att renovera ishallen. 

#175 Upp i det himmelsblå i Malmö

Den ursprungliga prislappen på Swedbank Stadion i Malmö var 398 miljoner kronor. Det blev 695 miljoner kronor. Swedbank Stadion byggdes tack vare ett ränte- och amorteringsfritt lån från skattebetalarna i Malmö på 145 miljoner kronor. Detta trots att Malmö FF är den rikaste fotbollsklubben i Sverige med ett eget kapital på 109,5 miljoner 2011. 2012 ökade MFF sin ägarandel i arenan från 25 till 75 procent. Därigenom sparar man 15 miljoner kronor varje år. Köpet var möjligt tack vare en kommunal borgen på 43,5 miljoner kronor. 

#176 En bra vecka för Percy Nilsson

En bra vecka börjar med att man köper en bit mark av Malmö kommun för 250 miljoner kronor och slutar med att man säljer samma bit mark för 570 miljoner kronor. I alla fall om du heter Percy Nilsson.

Pengarna använde Percy Nilsson till att  bygga sin nya arena i Hyllie utanför Malmö. Här spelar hockeylaget Malmö Redhawks sina matcher. Dessutom subventionerar kommunens skattebetalare varje år konserter och andra evenemang i arenan med miljonbelopp. 

#177 Knallarna i Borås

IF Elfsborg spelar sedan 2005 på plastgräset på Borås Arena. På gamla Ryavallen var Elfsborg ett medelmåttigt allsvenskt lag, men numera är laget seriens kanske stabilaste topplag. Borås Arena byggdes på mark som skänktes av kommunen, med 80 miljoner kronor i kommunal borgen. Arenan ägs av idrottsföreningen, men drivs av kommunen med ett kalkylerat underskott varje år om 4,5 miljoner kronor. En del av finansieringen var att kommunens fastighetsbolag köpte en läktardel för 30 miljoner kronor.

#179 Kommunsveriges Grekland ville låna till fotboll

Borlänge kommun har misslyckats med att hålla driftsbudgeten tio av de tolv senaste åren och har kallats Kommunsveriges Grekland. 2013 beslutade kommunen att låna 50 miljoner kronor för att renovera Domnarvsvallen där fotbollslaget Brage spelar.

– Folk arbetar åtta timmar om dagen, sover åtta timmar om dagen. Övriga åtta timmar ska också fyllas med något, försvarar Lars Ingvarsson (FP) satsningen.

– Det måste vara livskvalitet att bo i Borlänge. Socialdemokraterna fyllde i:
– Det skä va gött å leva i Bålänge.

Senast Brage spelade i Allsvenskan var 1993. 2013 åkte laget ur Superettan efter en katastrofal säsong. Därmed blev det paus i renoveringsplanerna.

#180 "Jag har ingen lösning för hur det ska finansieras"

I januari 2012 klubbade politikerna i Ystad igenom att bygga en ny arena för 500 miljoner kronor. Beslutet fattades trots att 15 miljoner kronor om året saknas till driften. . Det kan krävas skattehöjningar. Arenan ska vara klar 2016 och också innehålla ett äventyrsbad. 

– Jag har ingen lösning för hur det ska finansieras, medgav kommunalrådet Kristina Jönsson (M).

#181 Dyr arena – höjd skatt i Kristianstad

I januari 2007 beslöt Kristianstad kommun att bygga en ny arena för 250 miljoner kronor. Bara ett halvår senare var byggkostnaden uppe i 330 miljoner kronor. Dessutom kostar det 30 miljoner kronor om året att driva arenan. 2013 beslöt kommunen att höja skatten  för medborgarna med 60 öre per hundralapp. Kristianstad har därmed en av Skånes högsta kommunalskatter. 

#182 Dubbelt så dyr bandyhall i Vänersborg

2008 började kommunen i Vänersborg att bygga en bandyhall som sades kosta 140 miljoner kronor. Slutnotan hamnade istället på 270 miljoner kronor. Revisorerna var tydliga i var felet låg:

”Barn- och ungdomsnämnden har brustit avseende planering, ledning, styrning, uppföljning och kontroll.”

Underskottet på 26 miljoner förra året motsvarar ungefär 700 kronor per invånare i kommunen, rapporterar Sveriges Radio.

– Jag har gett råd till ett antal bandykommuner: Välkomna hit om ni vill ha tips på hur man inte ska göra om man bygger en bandyhall, säger Gunnar Lidell, kommunstyrelsens ordförande i Vänersborg.

#183 Det skulle ju inte kosta något i Sandviken

Sandvikens enorma inomhusarena byggdes och skänktes till kommunen av Göranssonska stiftelserna. Den skulle sedan gå runt utan hjälp från skattebetalarna.

Facit blev en halvtom arena som kräver att kommunen skjuter till minst åtta miljoner kronor om året. I fjol var underskottet tolv miljoner kronor. Samtidigt har kommunen skurit ned på skola och handikappomsorg och lagt investeringar i bland annat gatubelysning på hyllan.

Hemmalaget Sandvikens AIK varit nära att uteslutats ur högsta serien i bandy på grund av dålig ekonomi. Man har bland annat räddats av en ”bonus” från kommunen på 400 000 kronor. 

#184 Nästan ditt livs bästa affär

Luleå kommun sålde Coop Arena till Luleå Hockey för 260 miljoner kronor. Samtidigt lovade kommunen att investera 186 miljoner kronor för att rusta upp arenan. Dessutom lovade Luleå kommun att hyra arenan för 27 miljoner kronor per år – i 30 år.

Var fick hockeyklubben 260 miljoner kronor ifrån? Man tog ett banklån. Som kommunen betalar amorteringar och ränta på, som en del av hyran.

Låter det för bra för att vara sant? Det var det också. Nya regler skulle betyda att Luleå kommun skulle få betala in 60 miljoner kronor i moms till staten om de sålde arenan. Pengar som de ju aldrig skulle fått in.

Istället lovade kommunen ett årligt driftbidrag till hockey- klubben på 9,1 miljoner kronor. Dessutom skulle kommunen betala renoveringen för 186 miljoner kronor (varav 30 miljoner skulle gå till restauranger och loger). 

#186 Brottarna får svettas någon annanstans i Falkenberg

Den skulle ha stått klar 2006 och ha kostat 50 miljoner kronor. När Falkhallen invigdes 2010 var sluträkningen runt 165 miljoner kronor. Då fick man ändå ingen bastu för pengarna, vilket ställt till det för brottarna. Istället får de svettas bort sina överflödiga hekton i Grand Hotels bastu. I budgeten för 2007 höjde Falkenberg kommunalskatten med 82 öre.

#187 Arenafeber i Östersund

Få kommuner har lika hög arenafeber som Östersund. De senaste åren har man byggt en ishall för 260 miljoner kronor, en skidskyttestadion för 55 miljoner kronor, en fotbollsarena för 86,5 miljoner kronor och ett äventyrsbad för 70 miljoner kronor – som dessutom behöver renoveras för ytterligare 50 miljoner kronor.

Samtidigt har kommunen inte råd med gatubelysning. 

#194 Bra med glädjekalkyler i Lund

Multiarenan ”Färs & Frosta” i Lund skulle kosta  80 miljoner kronor. Det blev till slut 140 miljoner, varav kommunen stått för närmare hundra.

Dessutom har Lunds skattebetalare tvingats gå in och täcka löpande underskott – sammanlagt tre miljoner kronor 2009 och ytterligare fem miljoner kronor 2010. Det senare året gick kommunens ekonomi back med 50 miljoner kronor.

– Jag tycker det var kloka människor som drev fram att vi fick en arena och gjorde lite glädjekalkyler, annars hade vi inte varit här, kommenterade arenachefen Berne Nilsson med ett skratt. 

#198 Iskalla Örebro

Örebro Hockey gick för första gången upp i Elitserien 2013. I takt med hockeylagets framgångar har kommunen satsat pengar. Från början handlade det om en investering på 60 miljoner kronor. Det blev mer än dubbelt så mycket: 129 miljoner kronor. Behrn Arena, som hockeyhallen numera heter, sägs kosta skattebetalarna 10-12 miljoner kronor om året. Örebro Hockey betalar 2,5 miljoner kronor i hyra.

Trots det kommunala stödet blev Örebro Hockey näst sist i SHL och tvingas nu kvala för att överleva.

Nationalarenan och Stockholmsarenan

Det här är bara några av exemplen på hur arenafebern rasar i vårt land. Tipsa mig gärna om fler.

De två största arenabyggena är förstås den nya Nationalarenan i Solna och Stockholmsarenan. Det är oklart hur dessa affärer kommer att sluta, men en sak är i alla fall klar: skattebetalarna står för risken.

Hoppbackar, skidtunnlar, inomhusskidbackar, bowlinghallar, äventyrsbad...

Arenafebern drabbar de flesta idrotter. I min bok har jag samlat exempel på kommuner som satsat på skidtunnlar, inomhusskidbackar, bowlinghallar, äventyrsbad och annat – satsningar som ofta slutar med att det blir dyrare än utlovat för skattebetalarna.

Paradexemplet är kanske hoppbackarna i Falun. Notan för renoveringen av dem är nu uppe i 200 miljoner kronor, enligt Dalarnas Tidningar. Totalt har förberedelserna för skid-VM hittills kostat 260 miljoner kronor, och summan väntas stiga till minst 300 miljoner kr. Läs mer om Faluns satsningar på skid-VM här. 

Det är dags att säga nej

Arenafebern kommer inte att ge med sig med om vi bara tar det lugnt. Det här är en allvarligare sjuka än så.

Vi skattebetalare måste säga nej, säga det ofta och säga det högt. Under de kommande sex månaderna lyssnar kommunpolitikerna mer än någonsin. Ska skattepengar gå till elitidrott – trots att forskningen visar att det är slöseri? Saknas det verkligen inga pengar i den kommunala kärnverksamheten? Eller i medborgarnas fickor?

Du kan hjälpa till genom att sprida den här artikeln. Tack.

Hur utkräver vi ansvar av politiker?

En fråga som jag funderar mycket över är hur vi utkräver ansvar av de som handskas med våra skattepengar. Tjänstemannaansvaret är avskaffat. Kommunrevisionen har en svag ställning. Många gånger står de politiska alternativen för samma politik.  Ta Falun som exempel:

"Med största sannolikhet är nästa kommunstyrelseordförande i Falun endera en politiker som aldrig räknade på VM eller en politiker som räknade fel med 220 Mkr."

Det är Jens Runnberg som skriver i Dalarnas Tidningar om hur medborgarna kan utkräva ansvar för de skenande kostnaderna för skid-VM.

"Alla parter tycks nu överens, både om att det vid VM-ansökan inte fanns någon kalkyl och att investeringsbehovet som presenterades för faluborna var Sveriges värsta glädjekalkyl."

Faluns hoppbackar för hundra miljoner kr är exempel nr 37 i min bok.

"Det går inte att säga att det inte finns pengar"

Faluns satsning på skid-VM skulle kosta 80 miljoner kr. Det skulle sätta kommunen på kartan. Notan är nu uppe i 300 miljoner kr. Samtidigt är ventilationen undermålig i 22 av 29 skolor.

Läs Jens Runnbergs krönika om varför han är beredd att lyssna på alla politiska argument om varför miljön i skolan i Falun är som den är utom ett:

Det där om att det inte skulle finnas några pengar.

Hoppbackarna kostar 200 miljoner kr

Notan för renoveringen av hoppbackarna i Falun är nu uppe i 200 miljoner kronor, rapporterar Dalarnas Tidningar. Totalt har förberedelserna för skid-VM hittills kostat 260 miljoner kronor, och summan väntas stiga till minst 300 miljoner kr.

Det finns fyra aktiva backhoppare i Falun. Den bästa av dem hoppade av för några veckor sedan.

Läs mer om Faluns satsningar på skid-VM här. 

Brandkåren köpte monopolgator för 50.000 kr

Vad skulle du göra om du var ansvarig för en räddningstjänst med stora besparingskrav, och redan hade "hyvlat dig ända ner i bordsskivan"?

Räddningstjänsten Dala Mitt finns i Falun, Borlänge, Gagnef och Säter. Under flera år har man haft dålig ekonomi. Det har till exempel inneburit att man inte har råd att köpa skor till alla brandmän.

En sak har man i alla fall kostat på sig. I den nya upplagan av det monopol-liknande Faluspelet har räddningstjänsten köpt fyra "gator" som nu pryds av dess logotyp. På köpet fick man några frågekort i spelet. Priset: 50.000 kr. 

– Det är i både informations- och marknadsföringssyfte. Utan det här hade vi inte fått ut all den här informationen, säger den ansvarige chefen.

Brandmännen själva är upprörda. 

– Vi fick inga julklappar förra året för det skulle sparas. Om chefen nu tycker att information är så viktigt, varför inte informera oss om den här kostnaden?

Hoppbackar för hundra miljoner kronor

Att sätta sin kommun på kartan är varje kommunpolitikers viktigaste uppgift. I Gävle eldar man upp en halmbock varje jul. I Härnösand guppar världens största flöte.

I min egen hemkommun Falun finns ett av Europas mest kända landmärken – hoppbackarna. Tyvärr är de inte i så bra skick, så Faluns politiker har beslutat att renovera dem för 100 miljoner kronor.

Det beror inte på hårt slitage. Backhoppning är ingen stor sport i Sverige. I det senaste svenska mästerskapet ställde elva hoppare upp. Tre av dem kommer från Falun. I vintras fanns det totalt sex aktiva backhoppare i kommunen.

Det är inte ekonomisk doping av backhopparna som är anledningen till miljonrullningen. Nej, det handlar som sagt om att sätta Falun på kartan.

2015 ska Falun arrangera VM i längdskidor och backhoppning. Ett villkor från det internationella skidförbundet var att hoppbackarna skulle renoveras. I maj 2011 var den rödgröna majoriteten överens om att 80 miljoner kronor skulle satsas i investeringsprojekt kopplade till skid-VM. Notan har dock redan passerat 132 miljoner kronor. Renoveringen av hoppbackarna är den största kostnaden.

Så varför ska Falun satsa på skid-VM?

När jag intervjuade Mikael Rosén, moderat kommunalråd i Falun, menade han att en ort måste vara känd med positiva associationer. Folk ska inte tycka att Falun är en dötrist ort, som han sade, utan en kommun där man kan tänka sig att bo.

Skid-VM ska helt enkelt sätta Falun på kartan. Frågan är om det är effektivt? I så fall borde följande fråga vara en enkel match:

– Räkna upp så många som möjligt av de städer som arrangerat skid-VM under de senaste 20 åren.

Nu är det inte bara skid-VM som ska sätta Falun på kartan, utan dessutom hoppbackarna själva. Som kommunen gärna framhåller är de en så stark symbol att de har avbildats på frimärken, och enligt VM-generalen Sven von Holst hör de till ”Sveriges och Europas mest kända landmärken”.

Vänta. Läs den meningen en gång till. ”Hoppbackarna i Falun är ett av Sveriges och Europas mest välkända landmärken.”

Verkligen? Lutande tornet i Pisa? Eiffeltornet i Paris? Big Ben i London? Och så hoppbackarna i Falun?

Det var jag tvungen att testa, så jag tog med mig fotografier på några välkända europeiska landmärken till USA. Resultatet kan du se i filmen nedan:

Ja, som du ser duger hoppbackarna i alla fall till att åka pulka i. Och världens dyraste pulkabacke, för 100 miljoner kronor, ska väl i alla fall kunna sätta Falun på kartan?