Slöserimuseet - en välkomstfilm!

Slöseriombudsmannen vill önska en riktigt god jul, så här på juldagen.

Min julklapp är en ny film från Slöserimuseet i Garpenberg. Vadå? Finns Slöserimuseet på riktigt? Klart det gör. Se filmen där jag hälsar välkommen och visar hur museet ser ut.

Filmen är inspelad dagarna före invigningen den första december, och sedan dess har samlingarna fyllts på rejält.

Jag är så glad över alla donationer. En läsare har donerat ett invigningskort i plexiglas från Stiftelsen för Strategisk Forsknings ökända fest i Blå Hallen, en annan läsare har donerat en pin från Stockholms lika dyra som misslyckade OS-ansökan och en tredje läsare intressant material från flygbolaget SAS.

En annan sak som strömmat in är tips om slöserier med skattepengar. Jag är mycket tacksam. Ingen enskild kan hålla koll på den offentliga sektorn, men tillsammans kan vi göra skillnad.

Under 2013 kommer jag att fortsätta samla exempel på slöseri med skattepengar, och gräva vidare i de tips som strömmat in.

Tills dess önskar jag en riktigt god jul!

"Grand Hôtel var det billigaste alternativet"

Slöserimuseets adventskalender slutar med den nyhet som inledde vågen av avslöjanden om slöseri med skattepengar.

"Grand Hôtel var det billigaste alternativet", sade Tillväxtverkets generaldirektör till DN.

Middagen på kostade 1.476 kronor per person, lunchtallriken kostade 375 kronor. Det var alltså det billigaste alternativet. Man undrar vilka de andra var?

Medarbetardagen kostade nästan en miljon kronor, och arrangerades trots att Tillväxtverket samtidigt behövde spara tio miljoner kronor. Varför? Tja, när DN granskade myndigheten visade det sig att man lagt sju miljoner kronor på middagar, konferenser och nöjesaktiviteter sedan 2010. 

Men Tillväxtverkets festande är inte det allvarligaste, hur upprörande ovarsamheten med andras pengar än är.

Som Johan Norberg konstaterade:

"Jag känner nämligen till ett grövre exempel på slöseri, på 3,7 miljarder kronor – Tillväxtverket självt. För är det inte en illustration av den allra gråaste sidan av byråkrat-Sverige att våra politiker tror att sättet att främja fria företag och vilda entreprenörer är att starta ett statligt verk som arrangerar dialogforum, tar fram tillväxtplaner och delar ut bidrag?"

Efter kvittojournalistiken började Svenska Dagbladet  granska vilken nytta Tillväxtverket egentligen skapar. Ett exempel:

Tillväxtverket har satsat 375 miljoner kronor på att öka kvinnors företagande – utan utvärdering. Man vet helt enkelt inte om satsningen – som pågått sedan 2007 – har haft någon effekt över huvud taget.

Så agerar den som spenderar någon annans pengar på någon annan - oavsett om det handlar om medarbetardagar på Grand Hôtel eller mångmiljonprojekt utan utvärdering.

Granskningen kring Tillväxtverket inledde en våg av avslöjanden om slöseri med skattepengar. Den är också ett exempel på hur så kallad kvittojournalistik kan leda till ännu djupare granskningar. Därför finns den bakom lucka 24 i adventskalendern.

Förhoppningsvis slipper jag göra en liknande kalender nästa år - men tyvärr finns nog risken. 

God jul!

Julklappsbekymmer? Ge bort en rejäl politikerpension!

Dan före dan!  Julklappsbekymmer? Bakom 23:e luckan finns ett presenttips.

Ge bort en rejäl politikerpension!

EU-kommissionären Cecilia Malmström (FP) har rätt till 22 miljoner kr i politikerpension, avslöjade Dagens Industri i december.

I november gick SVT igenom politikerpensionerna på kommunalnivå, och fann att många kommunpolitiker kan lyfta feta pensioner på hundratusentals kronor - trots att de inte ens fyllt 50 år.

Ett exempel  är Norrköpings förra kommunalråd Mattias Ottosson (S). Han är 41 år. I fjol fick han 370.000 kronor i visstidspension och om han fortsätter i den takten skulle han få ut nio miljoner kronor innan han blir pensionär på riktigt.

Även riksdagsledamöterna har guldkantade politikerpensioner. I maj rapporterade SVT att37 procent av de som slutade i riksdagen 2010 fortfarande levde på sin så kallade inkomstgaranti.

Ett exempel var Miljöpartiets förra gruppledare Mikael Johansson, som får 37.667 kr varje månad och har rätt till det fram till sin 65-årsdag i mars 2025.

– Jag har egentligen inte sökt något jobb överhuvudtaget, säger Mikael Johansson till SVT och förklarar varför.

– Därför att jag har tyckt att jag har varit inriktad på det här med vad jag vill göra med mitt liv. Då har det varit överskuggande att ägna tiden åt.

Sagan om Götenebornas skatt

Det var en gång en liten kommun med en stordröm.

Kommunpolitikerna ville sätta Götene på kartan genom att bygga Medeltidens värld. Tyvärr ville politikerna mer än de kunde. Parken blev ett fiasko som ingen ville besöka.

För att rädda drömmen sökte man upp en trollkarl. Han hette Bert. Trollkarlen lovade att om han fick bygga en sagoborg skulle människor komma från norr och söder. I gengäld skulle politikerna betala trollkarlen i all evinnerlig tid.

Men trollkarlen hade förlorat sina magiska krafter. Sagoborgen lockade heller inga besökare. Parken fick stänga. Drömmen gick i krasch.

Det enda som återstod för kommunpolitikerna var att skylla på varandra. Och att fortsätta betala trollkarlen. Med någon annans pengar.

Medeltidens värld satte Götene kommun på kartan. Som ett hundramiljonersfiasko. Idag vilar hon som en drake utanför staden, och fortsätter att kosta Göteneborna pengar.

Snipp snapp snut, så var sagan slut. Om det nu var en saga.

SÄPO - med rätt att slösa

Bakom 21:a luckan i Slöserimuseets adventskalender finns en mycket hemlig fest. Den kostade 5,3 miljoner kronor och hade täcknamnet "Projekt Åland".

Men den kommer nog mest att bli ihågkommen för James Bond-temat. SÄPO – Med rätt att slösa.

Dagens Nyheter avslöjade hela historien i augusti.

Enbart dekoren kostade 400.000 kronor. Artister som Andreas Johnson och Sissela Kyle kostade 500.000 kronor. Komikern Henrik Hjelt fick 120.000 kronor. Jenny Strömstedt fick 50.000 kr för att moderera, medan Dregen fick nöja sig med 18.500 kr för att spela skivor. 

Var det allvarligaste att säkerhetspolisen inte kunde hålla sin hemliga fest hemlig? Eller att festen inte upphandlades - i strid med lagen? Eller att SÄPO försökte dra av nästan en miljon kronor i moms, fast man bara hade rätt till 67.500 kr?

När småföretagare gör misstag med momsredovisningen heter det skattebrott och bokföringsbrott. När SÄPO gör samma sak "har man brustit i rutinerna".

Festen var inte första gången SÄPO dribblade med momsen.

Men när DN begärde ut SÄPO:s resultaträkning för att fortsätta granskningen hemligstämplade regeringen alltsammans med hänvisning till rikets säkerhet.

Den statliga byråkratin sväller

När Alliansen var i opposition kritiserade de socialdemokraterna för att regeringskansliet var för dyrt. De ville spara 560 miljoner kr.

Efter sex år med Alliansen har regeringskansliet istället blivit 667 miljoner kr dyrare.

När Alliansen var i opposition föreslog de ettbesparingsprogram för hela den statliga byråkratin. 

Efter sex år med Alliansen har kostnaderna för den statliga byråkratin istället ökat, visar en rapport från Timbro.

Byråkratin har en inneboende tendens att växa, som C. Northcote Parkinson pekar på i sina satiriska lagar. Det kräver mod och uthållighet av den kvinna eller man som vill bekämpa den. Med två år kvar till valet 2014 är det hög tid för någon sådan att kliva fram.

Tills dess finns Alliansens gemensamma budgetmotion från 2006 på Slöserimuseet.

Kommunal etanolflopp kostade miljarder

Den 26 november klubbade Örnsköldsviks kommunfullmäktige igenom 725 miljoner kr i stöd till det krisdrabbade kommunala bolaget Övik Energi. Sammanlagt har kommunen pumpat in 1 miljard kronor - bara under det senaste året.

Det motsvarar i princip vad det kostar att driva alla skolor och betala över 1 300 lärarlöner i kommunen under året, konstateradeÖrnsköldsviks Allehanda.

Miljarden från skattebetalarna i Örnsköldsvik är bara det senaste kapitlet i en lång historia, som började med en dröm om att Norrlandskusten skulle prydas av ett pärlband av etanolfabriker. 

Eftersom Örnsköldsviks kommunalråd Elvy Söderström sitter i socialdemokraternas verkställande utskott var det inte förvånande att Göran Persson själv invigdeförsöksanläggningen 2004. 

Åtta år senare, och flera miljarder kronor, läggs Etanolpiloten nu ned.

På vägen har Örnsköldviks skattebetalare bland annat varit med om ett äventyr i Tanzania där man skulle arrendera 22.000 hektar för att odla sockerrör. Där hamnade man eftersom försöken att omvandla Norrlands skogar till etanol ännu inte lyckats. Men den afrikanska satsningen beskylldes för "nykolonialism" och "brott mot de mänskliga rättigheterna", så den såldes för 400 kronor.

Och här hemma i Sverige lyckades aldrig försöksanläggningen producera etanol god för produktion i stor skala. 

De spruckna etanoldrömmarna är inte Örnsköldsviks skattebetalares enda problem. Satsningen på ett nytt kraftvärmeverk blev dyrare än beräknat.

– 600 miljoner var mycket pengar redan det, men innan man satte ner första spadtaget hade det fördubblats, konstaterade en kritiker.

Vad är våra kommunpolitiker skickliga på? Om de vore duktiga företagare – varför är de inte det istället i så fall, och riskerar sina egna pengar?

Läs mer:

Örnsköldsviks Allehanda
Tidningen Fokus
Tidningen Entreprenör

Bilder från SEKAB

Vanskött djurpark med miljonförluster

I oktober avslöjade Kalla Fakta att den kommunala djurparken i Eskilstuna  vanskött djuren. Dessutom har djurparken gått med  249 miljoner kronor i förlust under de senaste tio åren.

Bakom den 18:e luckan i Slöserimuseets adventskalender finns den oberoende granskningsrapporten om Parken Zoo, som slår fast att ledningen ljugit, brutit mot regler för djurhållningen och skaffat spektakulära djur inför säsongen för att sedan göra sig av med dem.

"Vid flera tillfällen har djurparken anskaffat nya, ofta spektakulära, arter inför ny säsong för att senare avyttra eller avliva dem. 

Rapporten granskar inte djurparkens ekonomi. Den skulle behöva en motsvarande granskning. 249 miljoner kronor i förlust på tio år tyder på det.

Är det kommunal kärnverksamhet att driva en djurpark? 

Alliansen reade bort vårdcentral

2007 sålde Stockholms läns landsting vårdcentralen Serafen till läkarna på vårdcentralen. De betalade 694.500 kronor. Fyra år senare säljer läkarna i sin tur vårdcentralen - men den här gången för 20 miljoner kronor.

Det avslöjade oppositionspolitikerna Birgitta Sevefjord (V) och Håkan Jörnehed (V) i januari i år.

Skattebetalarnas ordförande Dick Kling kommenterade affären så här:

– Skattebetalarna är för privatiseringar, men inte för att skänka bort skattebetalarnas egendom. 

Hur kunde det ske? Det alliansledda landstinget motiverade det låga priset med att en värdering gjorts av det oberoende revisionsbolaget PricewaterhouseCoopers. Revisorerna menade att affärsriskerna var så stora att vårdcentralen bara var värd inventarierna.

Men redan under det första året gjorde Serafen en vinst på fyra miljoner kronor, som följdes upp av nya mångmiljonvinster de följande åren innan vårdcentralen såldes för 20 miljoner kronor.

– Kanske hade produktivitet och lönsamhet ökat under de här åren. Eller också, och mest sannolikt, såldes verksamheten alldeles för billigt. Miljontals kronor av våra pengar slösades bort i en vansinnigt dålig affär, konstaterade Skattebetalarnas ordförande Dick Kling.

Mer läsning:
Dagens Arena
Sveriges Radio

Foto: SLL/Eva Nagy

Den politiska adeln granskas

I veckan har den politiska adeln granskats av Expressen och Dagens Industri. 

Expressens Karl-Johan Karlsson har gått igenom riksdagsledamöternas förmåner, i ett långt reportage. 

Vill du bo i en lägenhet i Gamla stan helt utan kostnad, ta ledigt två och en halv månad på sommaren och slippa trängselskatten?

Kräver du att din arbetsgivare ger dig ett guldkort på SJ och låter dig åka på tjänsteresor vart du vill i världen?

Har du lönekrav på 58 000 kronor i månaden, vill ha betalt även när du är sjuk och tar inga jobb utan en generös fallskärm?

Då är detta jobbet perfekt för dig: riksdagsledamot.

Dagens Industri har granskat EU-kommissionären Cecilia Malmströms lön. Hennes samlade ersättning efter fem år som EU-kommissionär motsvarar i Sverige en ersättning på över 40 miljoner kronor före skatt. Själv kommenterar Cecilia Malmström det så här till di.se:

"Det är förmodligen inte rimliga villkor i tider av kris.

Från min horisont kan jag bara se till att arbeta så hårt som jag bara kan för att göra mig förtjänt av den här lönen."

Skatteverket fifflar och festar

"Det finns två typer av företag, dels den typen av företag som Skatteverket har upptäckt, dels de som Skatteverket ännu inte har upptäckt."

Så sade Skatteverkets generaldirektör för några år sedan. 

Och så finns det Skatteverket själva. 

I september avslöjade Aftonbladet att Skatteverket haft en regionfest för 3,7 miljoner kronor, men bokfört den som konferens. Därmed slapp Skatteverket att betala 239 350 kronor i skatt. Problemet var att det var helt i strid med Skatteverkets egna regler för hur sådana fester ska bokföras.

Anneli Möller är skattejurist vid Skatteverket och sade till Ekot att hon såg allvarligt på bokföringsmissen.

– Jag tycker att man bör känna till de här reglerna, särskilt om man sitter på en myndighet. Den som bokför borde känna till det här.

Fast det sade hon förstås i augusti, när det gällde en helt annan myndighets festnotor, och innan Skatteverket själva hamnat i skamvrån för samma sak.

Alla är jämlika inför lagen men vissa är mer jämlika än andra. Allra mest jämlika är Skatteverket.

Själva festen då? Vad fick skattebetalarna för 3,7 miljoner kronor? Den hölls på nybyggda Waterfront Congress Center i Stockholm, och innehöll inspirationsföreläsningar, artister, mat, dryck och dans för ungefär 3.000 kr per person.

Och Stockholms regionfest var inte den enda i sitt slag. Totalt hade Skatteverket fem sådana under 2011.

I Jönköping kostade regionfesten 3,4 miljoner kronor, rapporterade Jönköpings-Posten. Det motsvarade 4.300 kr per person - men då fick deltagarna å andra sidan namnlappar för 21.000 kr och en "På Spåret-lek" med Ingvar Oldsberg för 100.000 kr.

Och så mat och vin förstås. Kanske litet för mycket till och med.

– Det har blivit ett glas för mycket, det tar jag på mig, erkände regionchefen Lars Herder till Jönköpings-Posten.

Kanske är det så här?

Det finns två typer av myndigheter. Dels den typen av myndigheter som avslöjats med slöseri, dels de som ännu inte har avslöjats.

PS: Ytterligare lästips: i november avslöjade Aftonbladet att Skatteverket haft sk konferens på Ystad Saltsjöbad med "PARTY!!!!" och uppmanat deltagarna att tidrapportera det som kompetensutveckling.

Sveriges sämsta elbil för 229 kr per mil

Norska elbilen Think är den sämsta elbilen Teknikens Värld någonsin testat. Ändå kostar den 332.000 kr.

2009 köpte Gävle kommun in sex stycken. Tre år senare går de inte att ladda och har fått körförbud eftersom det inte finns någon serviceorganisation i Sverige, skriver Gefle Dagblad.

Elbilarna har kostat 229 kr per mil, visar en uträkning som motorjournalisten Tege Tornvall har gjort. Totalt har projektet kostat närmare 3 miljoner kronor.

Visst hör någon av Gävles elbilar hemma på Slöserimuseet. Tyvärr auktionerades de bort för vrakpris i november. Däremot finns hela Teknikens Världs test, med tidningens varning till landets politiker:

"Think again säger vi. Inte minst en uppmaning till de kommuner och statliga institutioner som lättsinnigt slösar skattemedel på denna framtidslösa bagatell.”

 Nu vill Gävle kommun satsa på ett ännu större elbilsprojekt med 1.000 bilar. Hoppas de låter någon bilkunnig ansvara för inköpet - eller åtminstone investerar i en prenumeration på valfri motortidning.

Gävleborna kan i alla fall hoppas på att projektet ska gör att kommunen hamnar på kartan som Sveriges bästa elbilsregion.

– I Almedalen utsågs Östersund till Sveriges bästa elbilskommun. Vi kom på delad andraplats, tack vare Shopping Circle-projektet. Men om vi lyckas med det nya projektet kan vi kanske knipa förstaplatsen, säger projektledaren till Gefle Dagblad.

Bilden på Gävle kommuns elbil kommer från projekthemsidan Shopping Circle.

Tipstack: 

Skattepengar till att fiska ut haven - och till att förstöra det som fiskas upp

EU:s fiskefond köpte upp 17.000 ton fisk och skaldjur – bara för att skicka det som avfall. Det visar siffror som EU-parlamentarikern Christofer Fjellner (M) fått fram.

Enligt nuvarande regler fastställer EU:s fiskeministrar lägstapriser och om priserna är lägre går EU:s fiskefond in och stödköper, rapporterade Sveriges Television i oktober.

Fisk och skaldjur som köps på detta sätt ska sedan ”tas bort från marknaden” och ”destrueras”. Det betyder att fisken slängs som fiskrens och avfall.

Nu är EU:s fiskepolitik märklig på många sätt. Enbart under åren 1994–2006 spenderade man 1.043.952.296 kronor och 5 öre – det vill säga en miljard kronor – på att subventionera de fiskebåtar som fiskar i icke-EU-vatten, enligt information som Rich European Fisherman begärt ut. 

Skattebetalarna subventionerar alltså först fiskebåtarna som fiskar ut världshaven - och sedan köper skattebetalarna upp delar av fångsten för att förstöra den. Allt för att hålla fiskeindustrin under armarna, så att den fortsätter stötta politikerna.

På Slöserimuseet finns nu ett galleri med några av de båtar som EU:s skattebetalare varit med och finansiera. Fler bilder finns på Rich European Fishermans Facebook-sida. 

Fler märkligheter? I december rapporterade Dagens Industri att EU betalar fiskare för att skrota båtar som redan varit tagna ur trafik, att EU subventionerar hamnbyggen som står oanvända och att fiskare först får betalt för att skrota sina båtar och sedan betalt på nytt för att köpa nya. 

Elfte luckan bjuder på dynamit

Elfte luckan i Slöserimuseets adventskalender bjuder på dynamit.

Drygt 93.000 kr sprängdes i luften när Norrtälje kommun skulle sätta kommunen på kartan. Det var kostnaden för specialeffekter när ett nytt badhusbygge påbörjades.

– Vår bedömning är att det är värt pengarna. Det är viktigt att uppmärksamma starten av stora projekt, säger näringslivschefen Dan Löfgren till Norrtelje Tidning.

Och visst, kommunen lyckades ju i alla fall skapa uppmärksamhet. Inte lika mycket som när Gudrun Schyman eldade upp 100.000 kr, men ändå.

På Slöserimuseet finns nu en riktig sprängsten från det pågående badhusbygget i Norrtälje.

PS: Missade du tionde luckan? Den bjuder på Försäkringskassans lika dyra som snygga reklamfilm för att få fler att söka bidrag. 

Det politiska ungdomsförbundets bidragsfusk

Nionde luckan i Slöserimuseets adventskalender döljer berättelsen om det politiska ungdomsförbundet som fuskade till sig miljonbidrag.

Under flera år sökte man bidrag för kurser som aldrig genomfördes med påhittade deltagare. 

Nu pågår polisutredningar, samtidigt som ett annat politiskt ungdomsförbund misstänks ha lurat till sig upp emot en miljon kronor.

Vilka politiska ungdomsförbund rör det sig om? Vilket landsting? 

Läs hela historien bakom lucka nio påwww.sloserimuseet.se, där också de externa revisorernas granskning numera finns.

Därför startar jag ett slöserimuseum

Debuterar idag som krönikör i Dalarnas Tidningar, med att berätta varför jag startat ett Slöserimuseum.

"Varje felanvänd skattekrona är en stöld från folket" konstaterade socialdemokraten Gustaf Möller för snart hundra år sedan. Det är lika sant i dag.

Inför valet 2006 åkte jag runt i Sverige i en gammal sheriffbil. Resultatet blev filmen 1 200 miljarder – en jakt på slöseri med skattepengar, med humor som vapen.

Vi var många som hoppades att regeringsskiftet skulle innebära ett slut för slöseriet med andras skattepengar. Efter sex år finns det tyvärr fortfarande mycket kvar att granska.

Politiker kan leva på pensioner som ingen vanlig arbetare kan drömma om. Den statliga byråkratin fortsätter att svälla, trots löften om motsatsen. EU slösar bort 234 miljarder kronor om året enligt EU:s egna revisorer.

Det sägs att det finns 200 museer i Dalarna. Jag tycker att det finns plats för ett till – ett slöserimuseum. Därför har jag startat ett sådant hemma i Garpenberg. Självklart finns vi på internet.

Jag har samlat på mig några föremål genom åren, som finns på plats.

Arbetsförmedlingen betalade 125 000 kronor för en spökskriven debattartikel som var så dålig att den inte kom in i tidningen. Den finns nu inramad på väggen på Slöserimuseet.

Kommunalrådet i Hörby gav en bekant i uppdrag att porträttera honom som romersk legionär som en del av en jättetavla som ska pryda kommunhuset. Ingen upphandling skedde. Kostnad: 600 000 kronor. Originalskissen finns på Slöserimuseet.

Drygt 93 000 kronor sprängdes i luften när Norrtälje kommun skulle sätta kommunen på kartan. Det var kostnaden för specialeffekter när ett nytt badhusbygge påbörjades. En bit från sprängningen finns på Slöserimuseet.

Andra föremål står fortfarande på önskelistan. Tänk om jag kunde få visa upp ett av inbjudningskorten till festen som Stiftelsen för Strategisk Forskning höll – de där som kostade 195 000 kronor. Eller någon av de misslyckade borrarna från Hallandsås, eller kanske Mona Sahlins klassiska kontokort, som hon använde för att betala sin Toblerone med.

Självklart kommer museet att finansieras med märkliga bidrag. Se det som en konstinstallation! Jag hoppas på bidrag från EU, Jordbruksverket, Sverok med flera.

Slöserimuseet kan verka lättsamt, men bakgrunden är allvarlig.

För vad händer när systemet blivit så stort att de som gör av med pengarna inte längre ser var de kommer ifrån? När de som betalar in pengarna inte längre ser vart de tar vägen?

Det finns ingen sedelpress i källaren på riksdagen eller kommunhuset, utan varje skattekrona kommer ju ifrån någon.

Därför är varje felanvänd skattekrona en stöld från folket.

EU slösade bort 43 miljarder

43 miljarder kronor. Så mycket betalades felaktigt ut från EU, enligt den granskning från EU:s revisionsrätt som publicerades i november.

För artonde året i rad kan inte revisionsrätten tillstyrka ansvarsfrihet för unionen. 

Sverige betalade 31,3 miljarder kronor till EU 2012 och fick tillbaka 13 miljarder kronor, enligt EU-upplysningen. Enbart de felaktiga utbetalningarna motsvarar alltså drygt dubbelt så mycket som svenska skattebetalare skickar till Bryssel. 

Som bloggaren Henrik Alexandersson konstaterar på Nyheter 24: 

"Hade detta varit i ett privat företag hade polisen blivit inkopplad. Men nu handlar det om den härskande politiska klassen. Den tillåts komma undan med nästan vad som helst." 

Hela revisionsrapporten finns så klart på Slöserimuseet.

Läs mer hos Henrik Alexandersson.

Meningslös vargflytt för två miljoner kronor

Varghonan G82-10, mer känd som "Flyttvargen", har flyttats från sitt revir tre gånger. Varje gång har hon vandrat tillbaka. Flyttarna har hittills kostat två miljoner kronor.Det rapporterade Dalarnas Tidningar i mars.

Att det är svårt att flytta vargar är ingen nyhet. Det konstaterade Naturskyddsföreningen - som är positiva till varg - redan 1979. Det visar dokument som Vargfakta tagit fram. 

”Erfarenheter från vargflyttning visar att det är nästan omöjligt att förbereda en flyttning så att vargarna stannar där de släpps. De tenderar att dra sig hemåt mycket snart, så kallad ”homing”.

En av mötesdeltagarna var Anders Bjärvall, som senare varit chef på Naturvårdsverket. Han är fortfarande skeptisk till vargflytt, när tidningen Jakt & Jägare intervjuar honom.

– Min slutsats är att man inte ska hålla på och flytta vargar. De tenderar att gå hem och de ställer till problem där de hamnar. Dessutom möter de faror som de inte har lärt sig att hantera.

Kunskapen borde alltså finnas på Naturvårdsverket som  fortsätter att flytta vargar hit och dit, till en kostnad om hundratusentals  skattekronor varje gång.

Årets dyraste coach - 80.000 kr om dagen

Kathleen Hamblin är årets dyraste coach. Hon kostade 80.000 kronor – per dag – när biståndsorganet IDEA anlitade henne. Tala om ekonomiskt bistånd.

I juni slog några anställda på IDEA larm till tidningen OmVärlden, och avslöjade miljonrullning med biståndspengar. Det handlade om konsulter, som till exempel fick 497.000 kr om året för att vara tillgänglig en dag i veckan. Det handlade om dyra representationskontor,  som exempelvis det i Bryssel som öppnades trots att IDEA redan hade ett kontor på plats. Chef för det nya kontoret blev en chef som ansetts olämplig i Stockholm. Han fick behålla sin skattefria lön på 109.000 kr i månaden.

I oktober var det dags för nya avslöjanden. Utländska chefer på Stockholmskontoret bodde på Sheraton, istället för att använda någon av de övernattningslägenheter som IDEA redan hade.

Och så var det som sagt coachen Kathleen Hamblin, som fick 80.000 kr för att coacha IDEA:s generalsekreterare. Mellan 2007 och 2009 fakturerade hon 2,6 miljoner kronor. Ingen offentlig upphandling har gjorts av dessa tjänster och OmVärlden har inte fått ta del av något resultat eller utvärdering av hennes arbete. 

OmVärlden konstaterar att Sverige varit den i särklass största finansiären sedan Idea startade 1995. 2011 bidrog UD med 49 miljoner kronor från biståndsbudgeten. Genom ett beslut i riksdagen betalar Sverige dessutom hyran för kontorsbyggnaden Strömsborg. 

Genom ett så kallat "värdlandsavtal" är de anställda på IDEA garanterade immunitet och skattefrihet.

Jag har tidigare skrivit om IDEA här, här och här.

Inbjudningskorten för 195.000 kr

Bakom den fjärde luckan i adventskalendern finns en Blocket-annons. 

 När Stiftelsen för Strategisk Forskning firade sitt 15-årsjubileum kostade enbart de exklusiva inbjudningskorten i plexiglas 185.000 kronor. 

Heliumballongerna gick loss på 138.346 kronor, men de finns förmodligen inte kvar.

Slöserimuseet söker därför ett av inbjudningskorten att inkludera i museets samlingar över slöseri med skattepengar. Jag har lagt ut en efterlysning på Blocket, som du gärna får hjälpa till att sprida: http://www.blocket.se/vi/44272855.htm

Läs mer hos DN som avslöjade historien.

PS: På Slöserimuseet finns nu heliumballonger för den som interaktivt vill uppleva sin egen forskningsfest.