Martin Borgs

Entreprenör, filmare och författare

Någon annan betalar är en skräckfilm om dina skattepengar.

Premiär 19 augusti. Köp biljetter här.

Filmen är baserad på boken 365 sätt att slösa med dina skattepengar, som precis släppts även i pocketupplaga. Den toppade omedelbart Bokus lista över mest sålda pocket inom facklitteratur. Beställ boken här för endast 39 kr.

Filtering by Category: Alternativkostnaden

Brandkåren köpte monopolgator för 50.000 kr

Vad skulle du göra om du var ansvarig för en räddningstjänst med stora besparingskrav, och redan hade "hyvlat dig ända ner i bordsskivan"?

Räddningstjänsten Dala Mitt finns i Falun, Borlänge, Gagnef och Säter. Under flera år har man haft dålig ekonomi. Det har till exempel inneburit att man inte har råd att köpa skor till alla brandmän.

En sak har man i alla fall kostat på sig. I den nya upplagan av det monopol-liknande Faluspelet har räddningstjänsten köpt fyra "gator" som nu pryds av dess logotyp. På köpet fick man några frågekort i spelet. Priset: 50.000 kr. 

– Det är i både informations- och marknadsföringssyfte. Utan det här hade vi inte fått ut all den här informationen, säger den ansvarige chefen.

Brandmännen själva är upprörda. 

– Vi fick inga julklappar förra året för det skulle sparas. Om chefen nu tycker att information är så viktigt, varför inte informera oss om den här kostnaden?

"Grand Hôtel var det billigaste alternativet"

Slöserimuseets adventskalender slutar med den nyhet som inledde vågen av avslöjanden om slöseri med skattepengar.

"Grand Hôtel var det billigaste alternativet", sade Tillväxtverkets generaldirektör till DN.

Middagen på kostade 1.476 kronor per person, lunchtallriken kostade 375 kronor. Det var alltså det billigaste alternativet. Man undrar vilka de andra var?

Medarbetardagen kostade nästan en miljon kronor, och arrangerades trots att Tillväxtverket samtidigt behövde spara tio miljoner kronor. Varför? Tja, när DN granskade myndigheten visade det sig att man lagt sju miljoner kronor på middagar, konferenser och nöjesaktiviteter sedan 2010. 

Men Tillväxtverkets festande är inte det allvarligaste, hur upprörande ovarsamheten med andras pengar än är.

Som Johan Norberg konstaterade:

"Jag känner nämligen till ett grövre exempel på slöseri, på 3,7 miljarder kronor – Tillväxtverket självt. För är det inte en illustration av den allra gråaste sidan av byråkrat-Sverige att våra politiker tror att sättet att främja fria företag och vilda entreprenörer är att starta ett statligt verk som arrangerar dialogforum, tar fram tillväxtplaner och delar ut bidrag?"

Efter kvittojournalistiken började Svenska Dagbladet  granska vilken nytta Tillväxtverket egentligen skapar. Ett exempel:

Tillväxtverket har satsat 375 miljoner kronor på att öka kvinnors företagande – utan utvärdering. Man vet helt enkelt inte om satsningen – som pågått sedan 2007 – har haft någon effekt över huvud taget.

Så agerar den som spenderar någon annans pengar på någon annan - oavsett om det handlar om medarbetardagar på Grand Hôtel eller mångmiljonprojekt utan utvärdering.

Granskningen kring Tillväxtverket inledde en våg av avslöjanden om slöseri med skattepengar. Den är också ett exempel på hur så kallad kvittojournalistik kan leda till ännu djupare granskningar. Därför finns den bakom lucka 24 i adventskalendern.

Förhoppningsvis slipper jag göra en liknande kalender nästa år - men tyvärr finns nog risken. 

God jul!

375 miljoner satsade – utan utvärdering

Det är viktigt att granska slöseri med stort symbolvärde, som lyxfester och höga löner till den politiska adeln. Det är också viktigt att granska det stora slöseriet, där miljonerna blir till miljarder.

Johan Norberg skrev apropå Tillväxtverket att "det är lätt att läsa restaurangnotor, men kan ingen journalist titta på de 21 miljarder som Tillväxtverket gör av med 2007-2013?" Det vill säga pengar som tas från de företag som är bäst på att producera varor och tjänster, och istället ges till de företag som är bäst på att fylla i blanketter.

Idag granskar Svenska Dagbladet just Tillväxtverket på djupet, och konstaterar att myndigheten under fem år satsat hundratals miljoner kronor på kvinnligt företagande utan att någon vet vilken effekt pengarna har haft.