Därför startar jag ett slöserimuseum

Debuterar idag som krönikör i Dalarnas Tidningar, med att berätta varför jag startat ett Slöserimuseum.

"Varje felanvänd skattekrona är en stöld från folket" konstaterade socialdemokraten Gustaf Möller för snart hundra år sedan. Det är lika sant i dag.

Inför valet 2006 åkte jag runt i Sverige i en gammal sheriffbil. Resultatet blev filmen 1 200 miljarder – en jakt på slöseri med skattepengar, med humor som vapen.

Vi var många som hoppades att regeringsskiftet skulle innebära ett slut för slöseriet med andras skattepengar. Efter sex år finns det tyvärr fortfarande mycket kvar att granska.

Politiker kan leva på pensioner som ingen vanlig arbetare kan drömma om. Den statliga byråkratin fortsätter att svälla, trots löften om motsatsen. EU slösar bort 234 miljarder kronor om året enligt EU:s egna revisorer.

Det sägs att det finns 200 museer i Dalarna. Jag tycker att det finns plats för ett till – ett slöserimuseum. Därför har jag startat ett sådant hemma i Garpenberg. Självklart finns vi på internet.

Jag har samlat på mig några föremål genom åren, som finns på plats.

Arbetsförmedlingen betalade 125 000 kronor för en spökskriven debattartikel som var så dålig att den inte kom in i tidningen. Den finns nu inramad på väggen på Slöserimuseet.

Kommunalrådet i Hörby gav en bekant i uppdrag att porträttera honom som romersk legionär som en del av en jättetavla som ska pryda kommunhuset. Ingen upphandling skedde. Kostnad: 600 000 kronor. Originalskissen finns på Slöserimuseet.

Drygt 93 000 kronor sprängdes i luften när Norrtälje kommun skulle sätta kommunen på kartan. Det var kostnaden för specialeffekter när ett nytt badhusbygge påbörjades. En bit från sprängningen finns på Slöserimuseet.

Andra föremål står fortfarande på önskelistan. Tänk om jag kunde få visa upp ett av inbjudningskorten till festen som Stiftelsen för Strategisk Forskning höll – de där som kostade 195 000 kronor. Eller någon av de misslyckade borrarna från Hallandsås, eller kanske Mona Sahlins klassiska kontokort, som hon använde för att betala sin Toblerone med.

Självklart kommer museet att finansieras med märkliga bidrag. Se det som en konstinstallation! Jag hoppas på bidrag från EU, Jordbruksverket, Sverok med flera.

Slöserimuseet kan verka lättsamt, men bakgrunden är allvarlig.

För vad händer när systemet blivit så stort att de som gör av med pengarna inte längre ser var de kommer ifrån? När de som betalar in pengarna inte längre ser vart de tar vägen?

Det finns ingen sedelpress i källaren på riksdagen eller kommunhuset, utan varje skattekrona kommer ju ifrån någon.

Därför är varje felanvänd skattekrona en stöld från folket.