Martin Borgs

Entreprenör, filmare och författare

Någon annan betalar är en skräckfilm om dina skattepengar.

Premiär 19 augusti. Köp biljetter här.

Filmen är baserad på boken 365 sätt att slösa med dina skattepengar, som precis släppts även i pocketupplaga. Den toppade omedelbart Bokus lista över mest sålda pocket inom facklitteratur. Beställ boken här för endast 39 kr.

Filtering by Category: Andras pengar

EU lanserar film för EU

EU-parlamentet försöker skapa buzz inför lanseringen av en ny film om valet till Europaparlamentet. Under hashtaggen #nästatisdag har de bland annat twittrat om ovanstående trailer för filmen. Jag blev förstås nyfiken. 

Vi får se om de lever upp till Lissabonfördraget:

"Varje unionsmedborgare och varje fysisk eller juridisk person som är bosatt eller har sitt stadgeenliga säte i en medlemsstat ska ha rätt till tillgång till unionens institutioners, organs och byråers handlingar, oberoende av medium, enligt de principer och villkor som ska bestämmas i enlighet med den här punkten."

 

52 porträtt på chefer

Socialstyrelsens beställning av en ny logotyp och grafisk profil för 1,4 miljoner kronor – som de sedan skrotade och hemligstämplade – är inte den första gången som myndigheten varit i blåsväder. 

Socialstyrelsen har också betalat  461.062 kronor för porträttbilder på 52 chefer och experter. Enligt dem själva är det "stor efterfrågan från media" på bilder.

En sökning på nätet resulterar i 29 bilder eller knappt en i månaden sedan bilderna togs. En av de publicerade bilderna föreställer Socialstyrelsens generaldirektör Lars-Erik Holm och har rubriken "Sveriges sämsta chef". Enligt tidningen Chef fick han det sämsta betyget som utdelats på 15 år.

Vill du se porträttbilderna? Klicka på länken här

Kan staten välja ut vinnare?

Alliansregeringen vill starta en "grön investeringsfond" där de ska satsa 700 miljoner kronor av skattebetalarnas pengar. 

"Den gröna investeringsfonden ska särskilt investera i små och medelstora företag som behöver nytt kapital och ny kompetens för att kunna fortsätta utvecklas" heter det. Det låter väl bra. Vem är motståndare till små och medelstora företag?

Fonden ska "förbättra möjligheterna att finansiera affärsidéer som tydligt bidrar till en smartare energianvändning och till att minska utsläppen av koldioxid." Vem kan väl vara mot det?

Kanske den som är osäker på om staten kan välja ut vilka företag som kommer att bli framgångsrika. Den som inte litar till att politiker och byråkrater kan bedöma vilka affärsidéer som fungerar. Den som vet att staten redan idag betalar ut minst 49 miljarder kronor i skattestöd till näringslivet, utan att veta vilken nytta skattebetalarna får för pengarna. Den som vet att när företagen har rätt till bidrag kommer fler av dem att lägga tid och energi på att söka bidrag istället för att utveckla affärsidén. 

Annie Lööf och Anna-Karin Hatt ska få varsitt exemplar av  Svenska citroner av Sven-Olov Daunfeldt och Fabian Wallén. Boken handlar om åtta fräscha idéer om lämnade en sur eftersmak. Precis som en grön investeringsfond såg de förföriska ut på förhand.

Betalade du miljardvärvningen av Bale?

Den spanska storklubben Real Madrid slog alla tiders rekord när de värvade fotbollspelaren Gareth Bale för omkring en miljard kronor.  Men vem betalade? 

Real Madrid har skulder på fem miljarder kronor.  De finns till stor del hos den krisdrabbade banken Caja Madrid som numera är en del av den förstatligade Bankia. Bankia har i sin tur kallats "banken som knäckte Spanien" efter sina vidlyftiga husafäffer, och räddades av att EU pumpade in 160 miljarder kronor.

Nu kräver den belgiske europaparlamentarikern Derk Jan Eppink att EU-kommissionen utreder på vilket sätt EU-pengar använts för att finansiera miljardköpet av Bale. EU granskar redan om Real Madrid och andra klubbar skulle vara ekonomiskt dopade.

Vi svenskar betalar högst avgift per invånare till EU, och får tillbaka långt mindre än vi betalar in.  Tänk på det när du ser Gareth Bale spela i Champions League.

Socialstyrelsen vill hemligstämpla skrotad logotyp

Jag fick svar från Socialstyrelsen igår där de avslog min begäran att få se den skrotade logotypen som kostat 1,4 miljoner kr. De hävdar att den omfattas av sekretess och att Socialstyrelsen kommer att "lida skada om uppgifterna röjs" – det vill säga logotypen är hemligstämplad på vanlig svenska. 

Just hemligstämplandet är litet underhållande. I andra sammanhang har kommunikationsdirektören Ulrika Lyth lovprisat motsatsen:

"Sverige intar en särställning i världen tack vare den tillgänglighet och öppenhet som präglar vår offentliga förvaltning."

Men då handlade det förstås om att försvara varför Socialstyrelsen betalat 740.000 kr för att vara med på Almedalsveckan.

Jag har scannat in Socialstyrelsens svar här.

Två hål genom Hallandsås

Nu finns det alltså två hål genom Hallandsås. Det tog drygt tjugo år. Tågtunneln genom åsen skulle kosta 1,3 miljarder. Budgeten är nu långt över 10 miljarder.

Enligt den första tidsplanen skulle tunneln vara klar 1997. Ett dotterbolag till statliga Vattenfall hade skaffat en tunnelborrningsmaskin som de trodde skulle kunna borra med en hastighet på 100 meter i veckan. Den körde fast efter 13 meter. Maskinen var gjord för hårt berg, medan Hallandsås är mjuk och full av grus och stenar, jord och lera.

Varningar fanns, men de lyssnade man inte på. 

Istället började man spränga sig fram. Efter några år tog Skanska över. För att täta tunneln från det forsande vattnet började man 1997 att använda Rhoca-Gil. Strax började fiskar att dö, kossor förlamades och arbetare fick besvär. Arbetet stoppades.

Hur kunde man använda Rhoca-Gil? Jag citerar den statliga Tunnelkommissionen:

”Det har framkommit att leverantörens representant gjorde ett så tillförlitligt intryck att man utgick ifrån att hon visste vad hon talade om. Och eftersom produkten enligt henne skulle lämpa sig väl för förhållandena i Hallandsåsen beslutades det snabbt att den skulle provas.”

Tunnelbygget påbörjades igen 2005, och nu finns det alltså två hål. 2015 sägs tågen börja rulla. De kommer att spara tio minuter.

Banverket hävdade inför byggstarten att ”Projektet är bedömt ur samhällsekonomisk synvinkel som ett av de lönsammaste i Sverige.” Då var som sagt kostnaden beräknad till en dryg miljard kronor – det kommer att bli tio gånger så mycket.

Hallandsås har i alla fall satt bygden på kartan.  

– Faktum är att hela det här projektet har gett oss turistisk nytta, säger turistchefen i Båstad.

Idag finns Hallborr – den tunnelborrningsmaskin som kallades "Hallandsåsens besegrare"  – nerpackad i ett lager i Norge. Den borde stå på Slöserimuseet.

 

Jakten på den hemliga logotypen

Socialstyrelsen vet verkligen hur man skapar förhandsintresse.

Ska vi gissa att min begäran avslås med argumentet att Socialstyrelsens nya logotyp är "arbetsmaterial"? Och så kommer att förbli tills myndigheten formellt beslutar sig för att inte använda den skrotade logotypen – det vill säga aldrig?

Det skulle i så fall vara helt enligt byråkraternas formulär 1A för hur man begraver ett miljonmisslyckande. Rött blev blått, slutet gott, allting gott.

Vad gör polisen istället för att lösa brott?

Undrar du vad polisen gör istället för att lösa brott? 

Kanske fyller de i en rapport i polisens nya IT-system "PUST". Enligt Computer Sweden tar det flera timmar att skriva en enkel rapport som tidigare tog 10-20 minuter att genomföra.

Det nya systemet är svåranvänt, fullt med buggar och dessutom inte anpassat för polisens verksamhet. Det har hittills kostat 126 miljoner kronor och beräknas kosta 50 miljoner ytterligare fram till årsskiftet. Någon prognos för totalkostnaden finns inte, men 300 miljoner kr har nämnts.

Från början var dock entusiasmen stor. 

Glömde säga upp polisstationen

Polisen i Malmö flyttade polisstationen i Rosengård till nya lokaler i mars 2013. I flyttröran glömde man dock bort att säga upp kontraktet på den gamla polisstationen.

Fram till oktober 2014 beräknas polisen få betala 1,5 miljoner kr i hyra. För ingenting. 

– Det är naturligtvis inte bra men det rör sig om den mänskliga faktorn, säger ekonomidirektören. 

Samtidigt går polisområdet i Malmö med uppemot 20 miljoner kr i underskott. 

 

Drömmen om en statlig plastcykel

Igår hade jag besök av två femteklassare som gjorde sin PRAO hos mig. En av deras uppgifter blev att ta reda på historien om plastcykeln Itera.

Itera var en dröm förverkligad med statligt stöd. Några ingenjörer på västkusten hade fått idén att konstruera en cykel helt och hållet i plast – växlar, kedja, däck, ja allt. De sökte upp Statsföretag som pumpade in sex miljoner i utvecklingsprojektet, samtidigt som en fabrik i Vilhelmina fick skattepengar för att tillverka cykeln.

Uppmärksamheten var enorm vid lanseringen 1982. Hundratusentals svenskar sade sig vara intresserade. Det vara bara ett problem. Plastcykeln var ingen bra idé i verkligheten.

Den var svajig, kantig och tung.  Plasten höll inte. Färgerna var fula. När den dessutom var dyrare än en vanlig cykel var floppen ett faktum.

1985 slutade Itera att tillverkas. Eftersom den inte rostar finns det fortfarande ett stort antal kvar. De är vanligare i ladorna än på vägarna. Så snart det dyker upp en till salu i närheten av Dalarna ska jag skaffa en till Slöserimuseet.

 

Fyra miljoner för litet skisser och hockey

Krisdrabbade Örnsköldsviks kommun lånade ut fyra miljoner till Modo Hockey för att de skulle kunna bygga ett hockeymuseum. Idén kom efter en studieresa till Manchester United. I Nolaskogs är det inte långt från tanke till handling, och två månader senare var lånet verklighet.

 Nu visar det sig att miljonerna istället gått till att täcka de svarta hålen i Modos ekonomi.

– Det hade blivit väldigt besvärligt för Modo om de inte fått lånet, säger en källa till Örnsköldsviks Allehanda.

Hockeyklubbens årsredovisning visar att man den 30 april hade 1,4 miljoner kr i kassan – det vill säga efter att kommunen betalat ut fyra miljoner kr.

Har de gått till bygget av ett hockeymuseum? Nej, klubbens VD säger så här:

– Projektet lever, men är inte konkretiserat, finns på skiss- och idéstadiet.

Tre månader före att kommunfullmäktige beviljade lånet till Modo klubbade man igenom 725 miljoner kr i stöd till det krisdrabbade kommunala bolaget Övik Energi.

Det verkar som om Örnsköldsviks politiker skulle kunna få jobb på banken Lehman Brothers. Nej just ja, den har ju gått i konkurs.

PS: Så sent som för två år sedan köpte kommunen Modohallen för tio miljoner kr för att rädda klubbens ekonomi.

 

Strippklubb öppnar igen - 3,1 miljoner kr senare

Är du redo för en tragikomisk historia från Jönköping? 

I december köpte Jönköpings kommun en fastighet för 3,1 miljoner kronor. Anledningen var att det fanns en strippklubb i huset. Men nu har strippklubben öppnat igen, i nya lokaler.

När kommunen köpte strippklubben för två månader sedan var kommunalråden glada.

– Vi har köpt fastigheten, verksamheten kommer att försvinna, sade kommunalrådet Mats Green (M) och fortsatte:

– Det är klart nu och avtalet är underskrivet. Det får oss att tänka på låten 34:an, nu ska hela rasket rivas, nu ska hela rasket bort.

– Vi vet inte vad vi ska göra med huset. Det viktiga för oss är att vi får förvärva fastigheten och att vi kan se till att verksamheten som bedrivs där försvinner härifrån, fortsatte kommunalrådet Ann-Mari Nilsson (C).

Och visst försvann strippklubben - fast bara för att återuppstå mitt emot en låg- och mellanstadieskola.

Något annat som försvann är de 3,1 miljoner kr som kommunpolitikerna spenderade.

Politikerna blev tagna på sängen av den flyttade strippklubben, och fick snabbt kalla till krismöte. Det är ännu oklart vad de ska göra nu.

Låt mig understryka att det här inte handlar om att vara för eller mot strippklubbar, utan om att uppmärksamma tveksamma affärer där någon annan står för notan.

 

Andra bloggar:

http://hagwall.wordpress.com/2013/02/21/det-sjalvspelande-strippklubbspianot-i-smaland/

http://lakonism.blogspot.se/2013/02/det-stora-problemet-ar-att-lagen.html 

Över en miljon visningar av Överdos

Den engelska versionen av vår dokumentär "Överdos - en film om nästa finanskris" har nu över 1.000.000 visningar på YouTube.

I Slöseriskolan har vi konstaterat att det är lätt att ta risker med andras pengar. Finanskrisen är ett ypperligt exempel.

Bankerna tog stora risker, eftersom de visste att staten skulle rädda dem om något gick fel. Politikerna stöttade bankerna med någon annans pengar, och stimulerade ekonomin med lånade pengar. En större statsskuld innebär att våra barn och barnbarn får betala - men eftersom de saknar rösträtt idag behöver inte politikerna bry sig.

Känns mekanismerna igen?

När staten leker företagare i Nuon och SAS tar de risker med någon annans pengar.

När Örnsköldsviks kommun leker företagare i Övik Energi får framtida generationer stå för notan. 

När Leksands IF drar på sig stora skulder litar de på att kommunen kommer att ta hand om dem i fall det går dåligt.

Det är samma mekanismer som orsakar slöseri oavsett om det är stora eller små belopp, eller om det är Lehman Brothers eller greklandskommunen Örnsköldsvik.

PS: Vill du titta på den svenska versionen av Överdos finns den här.

Slöseriskolan - Vart kommer pengarna ifrån?

 

Var kommer skattepengarna ifrån? Risken för slöseri är stor när politiker och byråkrater glömmer bort att varje skattekrona de spenderar kommer från någon som arbetat ihop dem.

Det finns det man ser, och så finns det det man inte ser. Varje krona som politikerna spenderar försvinner ju från någon annan.

Kommunpolitikerna i Vänersborg drömde om en nybyggd bandyhall. Den skulle kosta 140 miljoner kronor, men slutnotan landade på 270 miljoner kronor. Visst har bandyhallen skapat nytta - men vad hade samma pengar kunnat användas till annars?

Kommunpolitikerna i Kiruna drömde om en kommunal halkbana som skulle locka till sig bilföretag. 30 miljoner kronor senare ska den konstgjorda sjön tömmas, eftersom inga bilföretag var intresserade. Var kom miljonerna ifrån - och vilken nytta hade de kunnat skapa på annat håll?

Kommunpolitikerna i Hällefors drömde om att kommunen skulle bli ett internationellt kompetenscentrum inom industridesign, som skulle locka 25.000 besökare om året.  Hällefors politiker lyckades övertyga EU om att ge kommunen 64 miljoner kronor i stöd, innan drömmarna sprack. Men var kom pengarna ifrån?

Staten delar varje år ut 28 miljarder kronor i företagsstöd. Hälften av bidragsprogrammen har bristfälliga utvärderingar – eller inga alls. 

Vi skattebetalare vet alltså att 28 miljarder kronor av våra pengar har gått i bidrag till olika företag – men inte vad vi fått för pengarna. Vi vet inte heller hur många jobb som skulle ha skapats om företag med hållbara affärsidéer sluppit försörja företag som är duktiga bidragsentreprenörer.

Borde inte politikerna tvingas beräkna det? 

Vilken nytta de 2,4 miljarder kronor som staten stoppat in i SAS de senaste tre åren hade kunnat skapa på annat håll? Eller alternativnyttan av de miljarder som EU subventionerar fiskeindustrin med?  

Det finns ingen sedelpress i källaren på riksdagen eller kommunhuset, utan varje skattekrona kommer ifrån någon. Du hade kunnat använda pengarna till något du tycker är viktigt. Det hade också skapat nytta. Istället försvann dina pengar till det politikern tyckte var viktigast. Kanske hade du velat spendera dina pengar på samma sak, kanske inte. Det får vi aldrig veta. Därför får vi aldrig glömma bort varifrån skattepengarna kommer.

Vad händer när systemet blivit så stort att de som gör av med pengarna inte längre ser var de kommer ifrån? När de som betalar in pengarna inte längre ser var de tar vägen?

 

Se de andra delarna i Slöseriskolan 

 

Slöseriskolan del 1: De fyra sätten att spendera pengar

Slöseriskolan del 2: Många bäckar små

Slöseriskolan del 3: Hur mycket skatt betalar du – egentligen?

 

80 miljoner kr blev 300 miljoner kr

Jag har tidigare rapporterat om Faluns dyrbara satsning på skid-vm för att sätta kommunen på kartan, där man bland annat ska renovera hoppbackarna för 100 miljoner kronor. 

Med två år kvar visar det sig nu att kalkylerna farit all världens väg.  I maj 2011 beräknades den totala satsningen till 80 miljoner kronor. Nu ser det ut att bli... 300 miljoner kronor

 – Det var ett första riktvärde vi presenterade, och det var olyckligt att vi hamnade på en sådan låg nivå. Men delvis byggde den summan på felaktiga antaganden från vår sida, det är bara ett erkänna, kommenterar kommunalrådet Johnny Gahnshag. 

Vad sade samma kommunalråd i maj 2011, när kalkylen var 80 miljoner kr?

 – Hade vi lyssnat till alla önskemål som finns, hade vi nog behövt en investeringsbudget på närmare 320 miljoner. Många vill ha så mycket som möjligt.

Tja, knappt två år senare verkar många ha fått sina önskemål uppfyllda. Frågan är vad Faluborna som får betala för kalaset tycker. Och, om Falupolitikerna gjort hållfastare kalkyler i fall det var deras egna pengar de investerade.