43 miljarder kronor. Så mycket betalades felaktigt ut från EU, enligt den granskning från EU:s revisionsrätt som publicerades i november.
För artonde året i rad kan inte revisionsrätten tillstyrka ansvarsfrihet för unionen.
Sverige betalade 31,3 miljarder kronor till EU 2012 och fick tillbaka 13 miljarder kronor, enligt EU-upplysningen. Enbart de felaktiga utbetalningarna motsvarar alltså drygt dubbelt så mycket som svenska skattebetalare skickar till Bryssel.
Som bloggaren Henrik Alexandersson konstaterar på Nyheter 24:
"Hade detta varit i ett privat företag hade polisen blivit inkopplad. Men nu handlar det om den härskande politiska klassen. Den tillåts komma undan med nästan vad som helst."
Hela revisionsrapporten finns så klart på Slöserimuseet.
Läs mer hos Henrik Alexandersson.
Varghonan G82-10, mer känd som "Flyttvargen", har flyttats från sitt revir tre gånger. Varje gång har hon vandrat tillbaka. Flyttarna har hittills kostat två miljoner kronor.Det rapporterade Dalarnas Tidningar i mars.
Att det är svårt att flytta vargar är ingen nyhet. Det konstaterade Naturskyddsföreningen - som är positiva till varg - redan 1979. Det visar dokument som Vargfakta tagit fram.
”Erfarenheter från vargflyttning visar att det är nästan omöjligt att förbereda en flyttning så att vargarna stannar där de släpps. De tenderar att dra sig hemåt mycket snart, så kallad ”homing”.
En av mötesdeltagarna var Anders Bjärvall, som senare varit chef på Naturvårdsverket. Han är fortfarande skeptisk till vargflytt, när tidningen Jakt & Jägare intervjuar honom.
– Min slutsats är att man inte ska hålla på och flytta vargar. De tenderar att gå hem och de ställer till problem där de hamnar. Dessutom möter de faror som de inte har lärt sig att hantera.
Kunskapen borde alltså finnas på Naturvårdsverket som fortsätter att flytta vargar hit och dit, till en kostnad om hundratusentals skattekronor varje gång.
Kathleen Hamblin är årets dyraste coach. Hon kostade 80.000 kronor – per dag – när biståndsorganet IDEA anlitade henne. Tala om ekonomiskt bistånd.
I juni slog några anställda på IDEA larm till tidningen OmVärlden, och avslöjade miljonrullning med biståndspengar. Det handlade om konsulter, som till exempel fick 497.000 kr om året för att vara tillgänglig en dag i veckan. Det handlade om dyra representationskontor, som exempelvis det i Bryssel som öppnades trots att IDEA redan hade ett kontor på plats. Chef för det nya kontoret blev en chef som ansetts olämplig i Stockholm. Han fick behålla sin skattefria lön på 109.000 kr i månaden.
I oktober var det dags för nya avslöjanden. Utländska chefer på Stockholmskontoret bodde på Sheraton, istället för att använda någon av de övernattningslägenheter som IDEA redan hade.
Och så var det som sagt coachen Kathleen Hamblin, som fick 80.000 kr för att coacha IDEA:s generalsekreterare. Mellan 2007 och 2009 fakturerade hon 2,6 miljoner kronor. Ingen offentlig upphandling har gjorts av dessa tjänster och OmVärlden har inte fått ta del av något resultat eller utvärdering av hennes arbete.
OmVärlden konstaterar att Sverige varit den i särklass största finansiären sedan Idea startade 1995. 2011 bidrog UD med 49 miljoner kronor från biståndsbudgeten. Genom ett beslut i riksdagen betalar Sverige dessutom hyran för kontorsbyggnaden Strömsborg.
Genom ett så kallat "värdlandsavtal" är de anställda på IDEA garanterade immunitet och skattefrihet.
Jag har tidigare skrivit om IDEA här, här och här.
Bakom den fjärde luckan i adventskalendern finns en Blocket-annons.
När Stiftelsen för Strategisk Forskning firade sitt 15-årsjubileum kostade enbart de exklusiva inbjudningskorten i plexiglas 185.000 kronor.
Heliumballongerna gick loss på 138.346 kronor, men de finns förmodligen inte kvar.
Slöserimuseet söker därför ett av inbjudningskorten att inkludera i museets samlingar över slöseri med skattepengar. Jag har lagt ut en efterlysning på Blocket, som du gärna får hjälpa till att sprida: http://www.blocket.se/vi/44272855.htm
Läs mer hos DN som avslöjade historien.
PS: På Slöserimuseet finns nu heliumballonger för den som interaktivt vill uppleva sin egen forskningsfest.
I september avslöjade Aftonbladet att Arbetsförmedlingen betalt 125.000 kronor för en spökskriven debattartikel som var så dålig att den inte kom in i tidningen.
Arbetsförmedlingens kommunikationsavdelning har en budget på 100 miljoner kronor och 55 anställda.
Man skulle kunna tro att någon av dem kan skriva en debattartikel. Man skulle kunna hoppas att någon av dem i alla fall kan upphandla en debattartikel av någon som kan skriva en. Man skulle kunna annars misstänka att de inte är lika snåla med dina pengar som med sina egna.
För det var ingen engångsföreteelse.Aftonbladet avslöjade också att Arbetsförmedlingen betalat pr-byrån Gullers Grupp 150.000 kronor för "arbete med utkast av DN-debattartikel". Det var vara det att DN inte ville ha artikeln.
Totalt fakturerade Gullers Grupp Arbetsförmedlingen 14,2 miljoner kronor för "rådgivning" under 2011, enligt Publikt. Debattartikeln som aldrig publicerades skrevs av företaget Baluba, som fakturerade Arbetsförmedlingen 36 miljoner kronor under mindre än ett år. Så visst skapar Arbetsförmedlingen jobb, som Petter Birgersson konstaterade.
På Slöserimuseet i Garpenberg finns nu i alla fall debattartikeln som aldrig publicerades inramad på väggen. Det är ju i alla fall du som har betalat.
Slöserimuseet hade 1.800 besökare redan första dagen!
Bakom den andra luckan i adventskalendern döljer sig en tragisk berättelse om storslagna kommunala drömmar, som slutade med att konkursboet auktionerades ut på Bukowskis.
Nu funderar kommunen på att använda de tomma - men påkostade - lokalerna till ett "lek och busland" .
Med tanke på att kommunen lyckades locka till sig 60 miljoner kronor i bidrag till det spruckna projektet kanske man skulle kunna starta ett kommunalt centrum för bidragsentreprenörskap?
Idag invigs Slöserimuseet med en adventskalender med 24 av årets mest omtalade slöserier.
Vad finns då bakom första luckan?
Ja, den här historien kunde ha varit hämtad från satirserien Starke Man men den var alldeles på riktigt, till en kostnad om 600.000 kronor.
På Slöserimuseet finns nu originalskissen till... ja, vadå?
Se själv på Slöserimuseets hemsida: http://www.sloserimuseet.se/
Det är dags att sätta Garpenberg på kartan. Därför startar jag nu ett slöserimuseum. Slipstensmuseet, och hattmuseet här hemma i Dalarna får alltså konkurrens.
Slöserimuseet kommer självklart att uteslutande att finansieras med mer eller mindre märkliga bidrag. Se det som en konstinstallation. Jag räknar med stöd från EU, Jordbruksverket, Sverok med flera.
Vad tycker du borde finnas på slöserimuseet? Har du något eget föremål att bidra med, eller tips om något jag borde skaffa?
Jag har samlat på mig en hel del föremål genom åren, som kommer att finnas på plats. Många andra finns fortfarande på önskelistan. Tänk om jag kunde få visa upp ett av inbjudningskorten i plexiglas till Stiftelsen för Strategisk Forsknings fest – de där som kostade 195.000 kronor. Eller någon av de misslyckade borrarna från Hallandsås, eller kanske Mona Sahlins klassiska kontokort, som hon använde för att betala sin Toblerone med.
Slöserimuseet öppnar i morgon den 1 december med hjälp av en adventskalender. Under luckorna finns 24 av årets mest minnesvärda slöserier. Kommer din favorit att finnas med?