Ny film om bidragsentreprenörerna Sverok

Skälet att jag blev nyfiken på Sverok var deras explosionsartade tillväxt, som saknar jämförelse bland andra organisationer. 

Det handlar inte om spelhobbyn i sig. Som jag skriver i artikeln i Expressen är det ingen skillnad på till exempel knattefotboll och tevespel, eller för den delen lajv, brädspel eller e-sport. 

Vad jag hittade var en mycket utvecklad bidragskultur, där Sverok systematiskt gjort det så enkelt som möjligt för så många som möjligt att söka bidrag.

Om två vuxna och tre unga startar en förening får de 4.180 kronor i bidrag, om de har en medlemsavgift. Varje gång de träffas får de 150 kronor till. Sveroks fantastiska tillväxt är ingen slump, utan ett resultat av ekonomiska morötter.

Är jag för hård mot Sverok om jag pekar ut dem som bidragsentreprenörer?

Jag har till exempel gått igenom protokollen ifrån Sveroks förbundsstyrelse. I januariprotokollet kan man läsa om vilken den prioriterade politiska frågan är för 2012:

"Riksmötet beslutade att förbundet under 2012 ska fortsätta arbetet med att öka andelen föreningar som söker och får kommunbidrag."

Hur går det till konkret? I marsprotokollet finns en projektplan för den så kallade kommunsatsningen:

"Verka för att en tredjedel av alla föreningar kommer i kontakt med sin kommun eller sin lokala avdelning av Studiefrämjandet vilket stärker föreningarnas ekonomi och bidrar till en ökad kännedom om Sverok."

Bland åtgärderna i kommunsatsningen finns till exempel:

• En inspirationsfilm om hur man söker och får kommunbidrag ska tas fram och spridas till föreningarna.
• Ett seminarium om föreningars möjligheter att ansöka om och få kommunalt stöd ska arrangeras under Almedalsveckan i Visby.

Landstingen är en annan prioriterad jaktmark. I majprotokollet beslutas därför om en satsning på regionala verksamhetsutvecklare:

"Man kan också konstatera att det finns bidrag att söka för organisations- och verksamhetsutveckling lokalt. Sådant stöd ges ofta för att täcka personalkostnader. Det här är pengar som Sverok inte kan utnyttja idag. Det handlar om att lyckas påvisa kostnader, för att på så sätt motivera ökat anslag från landsting, kommun eller annan bidragsgivare.”

Det finns fler kanaler till bidragspengarna än stat, kommun och landsting. Sedan några år tillbaka samarbetar Sverok med Studiefrämjandet. I augustiprotokollet utvärderar Sveroks förbundsstyrelse samarbetet:

"Bland fördelar som Sverok och Sveroks föreningar haft av samarbetet med Studiefrämjandet nämns bl.a. tillgång till lokaler, ekonomiska bidrag (icke minst bidrag som kommer från en helt annan källa än de dominerande statsbidragen och/eller delas ut på andra grunder)."

Återigen: Sveroks framgångsfaktor är att de följer bidragsreglerna till punkt och pricka. Det är precis det som är problemet.

Min fråga är om det är sunt att en ungdomsgeneration lär sig att en meningsfull fritid är bidragsberoende. Att det så kallade civilsamhället är en del av statsapparaten.

På Skattebetalarnas hemsida finns en längre rapport om Sverok och förstatligandet av civilsamhället. Läs den gärna!

Jag ser min uppgift som att väcka diskussionen om vart våra skattepengar ska gå, inte att själv ha svaret. Därför är jag glad över det samtal som startat på till exempel https://www.facebook.com/sloseriombudsmannen.